Pärlor

 

Pärlor tillhör de föremål som människan använt längst för att smycka sig med. Pärlor uppstår då någon irritant kommer in mellan skalet på ostron eller musslor, för att skydda sig mot irritanten, som kan vara både en parasit eller främmande föremål, belägger ostronet den med lager av pärlemo. Med tiden så växer pärlan till och kan i vissa fall bli upp mot 20 mm i diameter.
 

Idag så är nästan alla pärlor man ser odlade. Detta betyder att man har planterat ett föremål i musslan eller ostronet som det bildas pärlemo lager över. Pärlodling är en viktig inkomstkälla särskilt i många fattigare länder i tropikerna. Tekniken att odla pärlor kan tyckas plågsam för ostronen och musslorna men faktum är att den komersiella pärlodlingen antagligen räddat flera arter av pärlproducerande ostron från att utrotas.
 

Pärlor graderas och värderas efter flera olika faktorer, Storlek, Form, Ytans kvalitet, Grundfärg, Övertoner av andra färger, Kvaliteten och tjockleken på pärlemolagren. Matchningen mellan olika pärlor är också viktig, för att ett pärlhalsband ska värderas högt så ska pärlorna vara så lika varandra som möjligt, både till form och färg. Ett par med två identiska pärlor kostar betydligt mer per pärla än om de skulle säljas separat.
 

Pärlor består av kalciumkarbonat, lager av små kristaller av mineralet Aragonit och ibland även Kalcit överlappar varandra. Dessa kristaller är ungefär lika stora som ljusvågor och då ljusvågor träffar pärlans yta tränger vissa in en bit i pärlan medan andra reflekteras direkt på ytan. Detta gör att det uppstår ett litet färgspel i ytan på pärlan, traditionellt kallat pärlans "Orient".
 

Pärlor hör vanligen hemma i tropiska områden men även i Sverige förekommer pärlor, Pärlälven i Norrbotten har till exempel fått sitt namn av att man funnit pärlor i musslor där. Idag är det inte tillåtet att plocka pärlor från vilda musslor men i smycken från början av 1900 talet händer det att man ser svenska naturliga sötvattenspärlor.

Pärlodling i stor skala uppstod under tidigt 1900 tal i Japan men redan på 1700 talet så experimenterade Carl von Linné med pärlodling i Sverige.

 

- Jan Asplund FGA, DGA

Dagens odlade sötvattenpärlor håller hög kvalitet. Pärlorna på bilden är kinesiska sötvattenpärlor med en diameter mellan 10-11 mm, har en rosa överton med fin lyster men kostar ändå inte mer än några tior per styck. Pärlor av denna kvalitet hade för några decenier sedan kostat mångdubbelt så mycket.

Vid pärlodling händer det ibland att ostronet förskjuter inplantatet som är tänkt att bilda en pärla. Ofta blir det helt enkelt ingen pärla alls i det ostronet men ibland så blir bitar av inplanterad mantel kvar innanför skalet. Det som händer är att en pärla börjar växa till av "misstag". Då dessa pärlor bildas i ostron kallas de Keshi pärlor och består i motsats till de odlade pärlorna helt av pärlemo. För pärlodlarna är keshi pärlor inte något man vill ha, de kan nästan jämföras med ogräs. Faktum är dock att många keshipärlor blir ganska stora, 8 mm och större är inte helt ovanligt, och är ibland av ganska hög kvalitet. De består precis som naturliga pärlor helt av pärlemo och får från vissa ostronarter t ex pinctada maxima som används för att producera söderhavspärlor en djupare lyster och starkare övertoner än odlade pärlorna från samma ostron. Keshipärlor har alltså precis som andra pärlor en plats på ädelstensmarknaden. Odlingstekniken utvecklas dock och det är allt färre ostron som förskjuter implantat vilket fått med sig att det bildas allt färre keshi pärlor, samtidigt har intresset för dem ökat vilket påverkat priserna.