Opal

 

Opal är en eftertraktad ädelsten tack vare sitt vackra färgspel. I de bästa opalerna så syns alla regnbågens färger och de rör sig över stenens yta. Många fascineras av opal och arbetar bara med denna sten. Opal skiljer sig från andra ädelstensmaterial genom att opal inte har någon ordnad inre struktur, opal tillhör inte något kristallsystem utan är uppbyggd av mycket små bollar eller sfärer av kisel. Dessa små sfärer är ungefär lika små som våglängder hos ljus. Det är just detta förhållande som ger opal dess unika färgspel.

 

Australien är sedan länge den absolut viktigaste producenten av opal, Den svarta australiensiska opalen är oöverträffad och den mest eftertraktade varianten av opal. När man beskriver en opals färg så är det grundfärgen man menar, detta får inte förväxlas med opalens färgspel. Färgspelet ligger som ett halvgenomskinligt skimmer över grundfärgen som kan vara svart, grå, vit. Ibland stöter man på opal som är transparent, beroende på färgton kallas dessa opaler eldopal, vattenopal eller kristallopal, detta är mer handelsnamn än vetenskapligt vedertagna begrepp.

Opal bryts på många andra ställen än i Australien. Under Romariket bröts opal i dagens Tjeckien, opal hittas även i Mexico, Peru, Brasilien, Färöarna och sedan några år i Etiopien som tycks ha väldigt stora fyndigheter. I Etiopien förekommer en unik opal med fint färgspel men med chokladbrun grundfärg. Opalens kvalitet och egenskaper skiljer sig mellan olika fyndorter och det går ofta att se på en opal var den kommer ifrån.

 

Opal bildas i sprickor och hålrum i både sedimentära och magmatiska bergarter. Det sker genom att andra mineral som till exempel fältspat fäller ut kisel som sedan ombildas till opal då rätt temperatur och tryckförhållanden infinner sig.

Opal anses vara amorf, alltså inte ha någon inre ordnad kristallstruktur. Detta är för det mesta sant men det förekommer opal med viss kristallstruktur, Opal-CT där CT står för Cristobalit och Tridymit som kristalliserat i opalens struktur bygger både upp och ligger blandat med kiselsfärerna. Helt amorf opal kallas Opal-A där A står för amorf.

Opal slipas nästan alltid som cabochon men det förekommer även skulpturer och fasettslipad opal. En duktig och nogran fasettslipare kan förstärka opalens färgspel genom att få fasettkanterna så skarpa som möjligt, detta gör att ljuset delas upp än mer just i fasettkanterna och ger intryck av ett ännu bättre färgspel. Det är även vanligt att man gör kompositstenar av opal, tunna skivor opal limmas helt enkelt fast på en bit glas, sten eller plast. Ibland täcks opalen med en topp av glas, bergkristall eller syntetisk spinel. Dessa stenar kallas dubletter eller trippletter beroende på om de består av två eller tre delar.

 

Opal är enligt en amerikansk branschorganisation, AGTA, American GemTrade Assoiation, månadssten för Oktober. AGTA och dess tidigare motsvarighet NAJ har i över 100 år utsett månadsstenar för att marknadsföra vissa material.

 

- Jan Asplund

Armbandsur med urtavla tillverkad av en svart Australiensisk Opal.
Cabochoner av Etiopisk opal.
Med ett "clarity cross" får man hjälp att bedömma transparens hos opal.
Opal i matrix. Wegeltena, Etiopien 2010.
Gilson opal är en konstgjord opal som känns igen på den kolumnära struktur som färgfälten ligger i.