Om Värdering av Smycken och Ädelstenar

 

Att värdera smycken och ädelstenar kräver kunskaper både i hur man identifierar metaller, ädelstenar och tillverkningsmetoder samt olika typer av värde.

 

Vill man få en bild av värde på smycken och ädelstenar så är det en bra början att läsa auktionskataloger och titta på försäljningssidor på internet, se dock till att du förstår terminologin ordentligt.

Det finns flera olika typer av värde och samma föremål få väldigt olika värdering t ex om man vill omsätta det så fort som möjligt eller om man vill ha en försäkringsvärdering som speglar kostnaden för att återanskaffa ett likadant föremål. En guldring som väger 5 gram kan t ex hos en pantbank värderas bara utifrån metallvärdet till kanske en tusenlapp medan en guldsmed kan värdera samma ring till långt över tiotusen eftersom att då även arbetskostnad och kostnader för slitage på utrustning, lokalhyra, förbrukningsmaterial med mera måste tas med.
Bouppteckningsvärde, markandsvärde och försäkringsvärde är olika typer av värde och kan alltså variera väldigt mycket.
Det är också viktigt att förstå att pris och värde faktiskt inte alls behöver ha med varandra att göra. Pris är en överenskommelse mellan två personer då en vara byter ägare, värde är ett större begrepp som styrs av marknaden vilken i sin tur kan vara definerad på olika vis, både tids och rumsmässigt.

 

Många auktionsverk kräver att värderare är förordnade av en handelskammare och har utbildning inom både gemmologi och konsthistoria iom att det är viktigt att identifieringen av metaller och stenar blir rätt men också att tillverkningsåret och eventuellt vem som gjort smycket identifieras.

Föremål helt i guld, silver eller platina är ganska lätta att värdera utifrån metallvärdet. Man tar reda på vilken halt föremåget består av vanligen genom att läsa av stämplar där det står t ex 14k, 18k, 925 osv, väger föremålet och sedan tittar man på dagspriset för aktuell metall. Metallpriser publiceras dagligen i de flesta tidningar.
När det gäller ädelstenar är det svårare eftersom det finns fler kvalitetsaspekter att ta hänsyn till. Av ädelstenar är diamant lättast att värdera eftersom det för diamant finns väl etablerade standarder för att bedöma kvalitet. Precis som för metaller så publiceras löpande riktprislistor för diamant vilka uppdateras med några veckors mellanrum. Liknande listor finns även för de flesta andra ädelstenar men publiceras inte lika ofta.

Ädelstenar och mineral som är råa, alltså inte slipade eller bearbetade, värderas ibland helt enkelt som råmaterial, alltså hur mycket kommer en färdigslipad sten av materialet att kunna säljas för. Men när det gäller råa stenar eller mineralstuffer så är det viktigt att känna till att det även finns en ganska stor marknad bland mineralsamlare och folk som vill ha referensmaterail till olika samlingar.

Det är ofta positivt för värdet att ha proveniensen dokumenterad, alltså nedskriven var en sten eller föremål kommer ifrån, när det brutits eller tillverkats och eventuellt vem som tidigare ägt det. Kvitton och fotodokumentation är till stor hjälp då man ska bekräfta ett föremåls proveniens.


Söker du information om hur man värderar Diamanter så hittar du det HÄR!

Förstoring, rätt belysning och framförallt KUNSKAP är de viktigaste förutsättningarna för att kunna gradera och värdera diamanter.

Tänker du anlita en värderare för smycken eller ädelstenar? Se i såfall till att den du anlitar har utbildning och kompetens du kan kontrollera!

Ett "clarity cross" används för att hjälpa till att avgöra transparens hos framförallt opal. Transparens är tillsammans med grundfärg, färgspel, antal färger som kan ses, klarheten hos färgerna, vilka färger som syns bäst med mera faktorer som avgör värdet för Opal.
Fasettslipad? Cabochon? Graverad? Slipningar och slipformer påverkar ibland pris och värde avsevärt men kan ibland faktiskt vara nästan helt utan påverkan på värdet.


GIA? FGA? GG? HRD? EGL?
Fundersam kring vad alla gemmologiska titlar och akronym betyder och vem som ligger bakom? Läs mer om förkortningar och akronym Här!


Jan O. Asplund