Om de första syntetiska diamanterna.

Det diskuteras ofta en hel del om syntetiska diamanter. Skälet till det är såklart att de blir allt vanligare och att det förekommit vid flera tillfällen att paket med små diamanter varit utblandade med syntetiska. Syntetiska diamanter har förekommit länge, på ädelstensmarknaden sedan 1980-talet, även om den första syntetiska diamanten av smyckeskvalitet identifierades av GIA redan 1971. Det är knappt 20 år efter att de allra första syntetiska diamanterna framställdes.

General electrics tillkännagivande av sina lyckade försök att framställa syntetiska diamanter den 14 februari 1955 var dock ingen stor nyhet i Sverige men notisen i DN den 16/2 samma år lästes nog ändå med förskräckelse av de forskare hos Asea i Stockholm som redan i februari 1953 lyckats med samma sak men av flera skäl, bland annat funderingar kring om man verkligen kunde patentera sådant naturen redan skapat samt tron att ingen annan höll på med samma sak, valt att inte offentliggöra sin upptäckt. Ett skäl till att man trodde sig vara ensamma på området var att P W Bridgeman, högtrycksfysikens frontfigur vid den tiden, på direkt fråga vid besök i Sverige 1951 sagt att han inte kände till någon som höll på med forskning kring diamantframställning. Vilken information han fick om Aseas försök är oklart men GEs utrustning var till stor del utvecklad av just Bridgeman.
Utrustningen hos Asea och GE var ganska olik varandra till det yttre men reaktionscellen var ganska lika. En kanske oviktig skillnad är att diamanterna hos GE återfanns i ytterkanterna av reaktionskammaren medan de i ASEAs första försök återfanns i mitten av kammaren.


Produktion av alla möjliga diamantprodukter kom igång i stor skala i Robertsfors under 60-talet, först i Aseas egen regi, senare i det med De Beers samägda Scandiamant AB och nu Element 6, ett dotterbolag till De Beers som funnits sedan 1940-talet och varit inriktat på diamantprodukter för industriella ändamål. Produktionen pågår fortfarande i Robertsfors men kommer upphöra i och med att beslut finns att lägga ner verksamheten där 2016 och flytta den till modernare anläggningar på Irland och i Sydafrika.

Det förekommer uppgifter om att Union Carbide redan ett par år före ASEA skulle ha lyckats tillverka syntetiska diamanter genom en depositionsmetod bestående av bågar av kol. Meincke som arbetade för Union Carbid dokumenterade lyckade experiment på området 1952 och produkten verkar visst ha varit diamant, dock av metastabil form, alltså diamanterna omvandlades strax efter att tryckförhållandena ändrats. Meinckes arbete har dock fått revanch då dagens syntetiska diamantproduktion till allt större del bygger på CVD teknik vilket var precis vad Meinecke sysslade med.
BARS är en hpht process utvecklad i Ryssland som i konstruktionen med flera lösa element formade för att ge ett centraliserat tryck påminner ganska mycket om ASEA:s konstruktion men är betydligt effektivare.

                                      

-Jan O Asplund

 

Mer om de tidigaste syntetiska diamanterna hittar du här;

Med blotta ögat går sällan att avgöra om en diamant är av naturligt ursprung eller tillvekad på konstgjord väg. För att identifiera syntetiska diamanter så krävs först och främst kunskap men även tillgång till gemmologiska instrument som UV-lampor, polariserande filter, blå laser, spektroskop mm. För helt säker identifiering av alla diamanter är catodoluminescens t ex i form av ett Luminoscope ELM 3 eller belysning med högintensiv uv strålning någonstans mellan ca 210-180nm som med instrumentet Diamond View bästa metoderna.
Med blotta ögat går sällan att avgöra om en diamant är av naturligt ursprung eller tillvekad på konstgjord väg. För att identifiera syntetiska diamanter så krävs först och främst kunskap men även tillgång till gemmologiska instrument som UV-lampor, polariserande filter, blå laser, spektroskop mm. För helt säker identifiering av alla diamanter är catodoluminescens t ex i form av ett Luminoscope ELM 3 eller belysning med högintensiv uv strålning någonstans mellan ca 210-180nm som med instrumentet Diamond View bästa metoderna.
Foto av ett foto av några av de första syntetiska diamanterna tillverkade 16 februari 1953 av Asea på Götgatan 16 i Stockholm. I det första försöket tillverkades ett femtiotal små kristaller av vilka fyra sändes till Stockholms Universitet för röntgenanalys vilken bekräftade att de var diamanter.
"klotet" är den konstruktion som tillslut lyckades framställa de första syntetiska diamanterna. Bilden visar klotet som det såg ut inför ett test. Ett av de sex städen saknas fortfarande för att bilden ska bli mer informativ.
Bilden visar klotet efter att ett experiment utförts och i mitten syns den cell där kristallisationen skedde.
"Klotet" då det är trycksatt.
Tryckpressen som användes vid trycksättning av klotet på bilderna ovan och kunde uppbringa tryck på 14000 ton.
Slip och polermedel är några av de produkter ASEAs syntetiska diamanter användes till.
Baltzar von Platen 1950, the brain behind the first synthetic diamonds. Photo by E Lundblad.
Newspaper in Sweden announcing that ASEA was the first to synthesis diamonds and that it had been done already on the 15th february 1953. DN 17/4-1955