Gradering och Värdering av diamanter.

För att avgöra värdet på en diamant eller annan ädelsten, så gäller det att vara insatt i vilka metoder som används för att avgöra kvalitet. För diamanter så brukar man tala om de fyra C:na vilket är ett begrepp från engelska där de fyra C:na står för Colour, Clarity, Cut och Carat. På svenska betyder det Färg, Klarhet, Slipning och Carat- alltså stenens vikt.

Vikt
Av de ovan nämnda faktorerna så är vikt enklast att avgöra. Man väger helt enkelt diamanten på en våg med hög precision. Vid vägning så ser man till att vågen är kalibrerad, står plant och är skyddad från luftdrag. Man använder vanligen vågar som är specialtillverkade för att väga just ädelstenar och de har ett lock i form av en kupa av glas eller plast vilket garanterar att inga luftdrag eller andetag kan påverka resultatet. Vågarna är vanligen utrustade med en inbyggd libell så man ser att vågen står helt plant. Man väger med tre decimaler men avrundar den sista siffran så stenens vikt kommer anges med två decimaler. Traditionellt avrundar man alla decimaler utom 9 nedåt. En diamant som väger 1,234 carat får vikten 1,23 ct, likaså avrundas en diamant med vikten 1,238 också till 1,23 ct medan en som väger 1,239 får anges som 1,24 ct.

Diamanter som är infattade i smycken går inte att väga men en erfaren diamantgraderare kan ändå räkna ut vikten väldigt exakt, ofta faktiskt precis lika bra som en diamantvåg av hög kvalitet och, faktiskt ännu oftare, mer exakt än billiga vågar utan lock och inbyggda kalibreringsmöjligheter. Det gäller att kunna mäta stenen noga och i en kloinfattning brukar det inte vara något problem medan i en sluten fattning så fungerar det inte lika bra. Är det inte så höga krav på att vikten blir helt exakt så kommer man ofta, särskillt för små runda diamanter, ganska nära bara genom att mäta diametern och titta i en tabell. Att bara mäta diameter är dock inte rekommendera för större diamanter då risken är stor att man hamnar fel vilket kan förstöra hela värderingen. Kan man få bra mått på djup och diameter på en rund briljantslipad diamant så gångrar man största diameter med minsta diameter (runda stenar är nästan aldrig helt runda när man mäter 100dels millimetrar) gånger djupet gånger 0,0061 som är en konstant, till detta kan komma en ytterligare justering beroende på detaljer hos den enskilda stenen. Att mäta sig till vikt kräver dock träning och erfarenhet! Dessutom är det höga krav på mätinstrumenten.

Mer om enheter för vikt med mera inom ädelstensområdet hittar du HÄR!

 

Klarhet
När det gäller klarhet, alltså en diamants renhet, så bedömmer man den utifrån internationella standarder i 10 gångers förstoring. Det går att använda en lupp och hålla stenen med pincett men bättre och säkrare är att använda graderingsmikroskop. Grundprincipen är att ser man inga orenheter i stenen är den bättre men ser man orenheter så är den sämre. Det krävs träning för att rättvist kunna bedöma och gradera klarhet, särskillt hos stenar av högre kvalitet. Här följer en lista på de termer som används för klarhetsgradering av diamanter.

Fl - Flawless. Helt ren diamant fri från orenheter både i stenen och på ytan. Extremt sällsynt att diamanter får denna klarhetsgrad, det ställs extra höga krav på graderare som med säkerhet kan säga att en sten är Fl, har en sten fått den graden av en graderare har de flesta labb och institut som graderar diamanter krav på att ytterligare minst en graderare ska ge stenen samma grad, utan att känna till den första graderingen, för att det ska skrivas i ett intyg.

IF - Internally flawless. Inga orenheter alls finns i stenen, kan dock finnas något litet märke av något slag på ytan av stenen viket upptäcks först efter ganska långt letande av en erfaren diamantgraderare. Krävs vanligen att fler än en graderare gett samma gradering för att IF ska skrivas i ett intyg. Den svenska benämningen "Luppren" används för både IF och Fl stenar och betyder helt enkelt att man inte kan se någonting som stör stenen i en lupp med 10x förstoring.

Vvs1 & Vvs2 - Very, very slightly included. Mycket små inneslutningar som även den erfarne diamantgraderaren behöver tid på sig för att hitta.

Vs1 & Vs2 - Very slightly included. Dessa stenar har små inneslutningar vilka det tar en liten stund att hitta även för erfarna diamantgraderare.

Si1 & Si2 - Slightly included. Små inneslutningar som man enkelt ser med 10x förstoring, ibland ser man inneslutningar med blotta ögat i Si2 stenar. Si är en populär kvalitet då man får diamanter som för det mesta ser helt rena ut utan att de blir alltför dyra.

P1, P2, P3 eller I1, I2, I3 - Pique / Imperfect. P är den vanliga benämningen i Europa medan I är vanligast i USA, de betyder dock samma sak. Stenar av P/I kvalitet har inneslutningar som är så stora att man ser dem med blotta ögat. Stenar av denna kvalitet kan ibland vara sköra på grund av alla inneslutningar och det är dessutom ibland svårt att avgöra vilken färg stenen egentligen har. Kända juvelerare och företag som t ex Tiffanys använder inte P/I stenar i sina smycken.

Färg
När det gäller färg och diamanter så är det för det mesta avsaknad av färg man är ute efter. Diamanter ska vara så färglösa som möjligt, det är då diamantens optiska egenskaper kommer bäst till sin rätt. Det finns diamanter som har färg och kan vara enormt värdefulla, man pratar ibland om fantasifärger men diamanter som har attraktiva färger är ytterst ovanliga och graderas och värderas annorlunda än "vanliga" diamanter. (Naturligtvis förekommer även att diamanter ges olika färger på konstgjord väg men det är ett helt annat ämne) Här håller vi oss till de graderingsregler som gäller för drygt 99% av alla smyckesdiamanter, alltså att ju färglösare en diamant är desto högre blir värdet. Det är väldigt sällsynt att diamanter är helt fria från gula eller bruna toner, det krävs dock kunnande och erfarenhet att se dessa nyanser och nyansskillnader. 

När man graderar färg hos diamanter är det viktigt att känna till vilka krav som ställs på yttre förutsättningar. Diamanter ska graderas under speciella ljusförhållanden och det tillverkas speciella lampor för ändamålet. Traditionellt så ska diamanter på norra halvklotet graderas mellan klockan 10 och 14 i lokal med fönster som vetter mot norr. Idag har vi lampor med standardiserat ljus, ca5500-6000K, för diamantgradering. Det är en alltid pågående diskussion kring exakt vilket ljus som bör användas men ser man till att använda graderingslampor från t ex GIA, Eikhorst, Gem-A så behöver man inte vara orolig.

Bakgrunden ska vid färggradering vara optiskt neutral. Man använder papper vilket viks så att diamanten kan läggas med bordet nedåt vilket visas på bilden nedan. Graderaren håller pappret med stenen 1-1,5 decimeter från ljuskällan och försöker bedöma hur mycket färg som syns. För att göra en korrekt färggradering krävs masterstenar, alltså diamanter som är graderade av ett oberoende laboratorium, mot vilka man jämför färgen hos den sten man graderar.

Den terminologi som används internationellt är en skala beståendae av bokstäver. Skalan grå från D vidare E, F, G..... till och med Z. Har en diamant färggraden D betyder det att den helt saknar toner av färg. D är den bästa graden en diamant kan få vad gäller färg och det är väldigt få diamanter som graderas så högt. Det förekommer även annan terminologi, i Sverige används t ex en skala som använder ord för att beskriva färg, en standard som heter Scandianvian Diamond Nomenclature, Scan DN, och utvecklades av finländaren Herbert Tillander under 1960-70 talen. American Gem Society, AGS, använder en sifferskala där 0 är färglösast och 10 har tydlig färg. Här en jämförande listning mellan några färggraderingsstandarder:


GIA     Scan DN        AGS             CIBJO / IDC

D         River                 o            D Exeptional white+ 
E            "                     1             E Exeptional white
F         Top Wesselton   2            F Rare white +
G            "                     3            G Rare white
H         Wesselton          4            H White
I          Top Crystal        5            I Slightly tinted white
J          Crystal               6            J   "
K         Top Cape           "             K Tinted white
L             "                     7            L  "
M         Cape                 "             M Tinted color
N            "                     "               Tinted
O          Light yellow      8
P            "                      "                 "
Q           "                      "                 "
R          Yellow               9                "
S            "                      "                 "
T            "                      "                 "
U            "                      10              "
V            "                       "                "
X            "                       "                "
Y            "                       "                "
Z            "                       "                "


Det finns alltså olika terminologi men den är för det mesta översättningsbara i varandra. Det händer att terminologin används på olika vis och relativt ofta så dyker det upp "certifikat" av olika slag som verkar ha gett stenar alldeles för bra gradering vilket oftast berott på att man inte varit överens kring vilka kriterier som gäller eller vilken utrustning som används.

Slipning
Slipning är den form man ger en diamant. Det finns många olika slipformer men den idag helt dominerande är den runda briljantslipningen. När man bedömer slipningens kvalitet så tittar man på den yttre formen, är den runda stenen verkligen rund? Hur proportionerna ser ut, alltså om stenen är rätt "balanserad". Symmetrin, sitter alla fasetter rätt i förhållande till varandra, finns några extra fasetter, är bordet i mitten och har en bra form? Polering, är alla ytor lika blanka eller finns repor kvar sedan slipningen? Man hör ibland benämningen trippel X vilket betyder att både proportioner, symmetri och polering fått graderingen "Exellent", alltså den term som av de flesta graderare anger högsta betyg och därmed visar att slipningen håller hög kvalitet vilket i sin tur betyder att diamantern återger ljus så bra som möjligt, vi får briljans, eld och liv i stenen. En bra slipad sten ser ofta större ut än en lika stor dåligt slipad, dessutom kan det vara väldigt stor skillnad i hur livfull en diamant upplevs beroende på slipningens kvalitet. I de riktprislistor som publiceras regelbundet utgås från att stenen är väldigt bra slipad och varje felaktighet drar ner värdet.

Två stenar som väger lika mycket och har samma färg och klarhetsgradering. Trots det så skiljer ändå mycket i hur de upplevs, den vänstra har mörka fält och upplevs livlös medan den högra återger allt ljus och blir livfull. Den högra stenen upplevs även vara större än den vänstra, allt på grund av skillnaden i slipningens kvalitet.

Övriga faktorer och begrepp som har att göra med eller påverkar diamanters värde
Fluorescens, Vissa diamanter får ett blåaktigt sken om de utsätts för vissa ljus. Det är framförallt uv-rikt ljus som kan orsaka att en del diamanter upplevs få ett blåaktigt skimmer. Om en diamant har fluorescens så är det negativt för värdet. Vid gradering så testar man med en uv-lampa om och i så fall hur stark fluorescens diamanten har. Om diamanten fluorescerar så drar det ner värdet men finns ingen fluorescens så drar det inte automatiskt upp värdet. Prislistpublikationer som Rapaport, IDEX, GemGuide m fl fungerar så att de anger förväntade grossistpriser före moms för diamanter som har hög kvalitet på slipning och ingen eller försumbar fluorescens. Skavanker i slipning eller för mycket fluorescens kan dra ner listpriset med upp mot 25%.

Scintillation, även om en diamant har bra briljans, alltså återger så mycket ljus som möjligt och även bryter upp ljus i spektralfärger vilket ger diamanten dess "eld" så vill man uppleva att diamanten gnistrar. Kontraster mellan de små mörkare områden som finns i stenen och de ljusa orsakar gnistbildningen, alltså scintillationen.

Dimmighet, vissa diamanter kan trots en hög klarhetsgrad ändå upplevas som orena eller dimmiga. Detta beror på att det ibland finns mängder av små inneslutningar och föroreningar som är så små att de inte syns i 10x förstoring och därmed är svåra eller omöjliga att rita in på en bild över var orenheter sitter. Denna typ av diamanter brukar upplevas som gråaktiga men kan ibland slinka igenom och få ett skriftligt intyg med höga graderingar trots att stenen faktiskt är ganska oattraktiv.

Gravering, det har blivit allt vanligare att diamanter har blivit gravereade med laser, oftast på rondisten, med antingen ett företags emblem, certifikatnummer eller kärleksfulla meddelanden. Graveringar som hjälper till att följa och bekräfta en diamants ursprung eller belägga proveniens kan höja stenens värde.

"Gammalslipade" diamanter, med gammalslipade diamanter menas vanligen de slipformer som föregick den moderna briljantslipningen. Färg, klarhet och vikt graderas precis som för moderna stenar men det är betydligt lurigare att bedöma och värdera slipningen hos äldre diamanter. Med dagens standard så skulle i stort sett alla "gammalslipade" diamanter värderas som råstenar och skickas till omslipning. Nu är så inte fallet utan många gammalslipade diamanter uppskattas för att de skiljer sig från de moderna idealen. Det är dessutom så att flera gamla slipformer ger ett annorlunda intryck vilket av ganska många anses attraktivt så även om slipningen i sig håller låg kvalitet vad gäller symmetri och proportioner kan det finnas andra intressen inom design och formgivning som håller värdet uppe. Detsamma gäller den marknad som sysslar med att reparera och återskapa antika smycken, har en gammalsipad diamant försvunnit eller gått sönder behöver man en ny och trots att det även idag förekommer att diamanter slipas efter gamla former så ger de diamanter som slipats efter gamla former med moderna slipverktyg faktiskt inte samma intryck som de som slipades innan moderna slipmaskiner och syntetiska diamantslippulver blev var mans egendom.   

Hearts & Arrows, Ideal Scope, ASET - Angular Spectrum Evaluation Tool är exempel på instrument som genom reflektionsmönster visar hur bra eller dåligt en slipad sten reflekterar ljus samt hur god symmetrin i slipningen är. Hearts & Arrows fungerar bara på runda briljantslipade stenar medan Ideal Scope och ASET fungerar för alla typer av slipform. 

Jan Asplund