Diamant

 

Diamant är den ekonomiskt viktigaste ädelstenen. Många gemmologer specialicerar sig på diamanter och många handlare och guldsmeder handlar uteslutande med just diamanter.

De flesta ädelstensmaterial består av föreningar mellan olika grundämnen men diamant består enbart av grundämnet kol. Kolatomerna är bundna till varandra på ett vis som ger diamanten unika fysiska egenskaper. Den är det hårdaste kända material som finns vilket gör att man måste ha en annan diamant för att kunna slipa dem. Diamantens fysiska egenskaper gör att den har bra förutsättningar för att slipas mycket exakt och den tar även polering väldigt bra.

"Blinget" i diamanter är ett resultat av hur ljus beter sig då det träffar en diamant och hur det bryts upp och reflekteras. Under 100 tals år har diamantslipningar utvecklats och i början av 1900 talen så uppstod den moderna briljantslipningen som idag är den absolut vanligaste slipformen för diamanter. Detta är en slipning som får ljuset att brytas och delas upp på bästa sätt.

Det förekommer även många andra typer av slipningar av diamanter t ex prinsess, oval, radiant, marquise med många fler. Smyckedesigners vill ha fler former än bara rund att arbeta med men det är oftast den runda formen som är mest ekonomisk då man slipar diamanter. Man anpassar helt enkelt slipform efter råmaterialet och eftersom att diamanter ofta har oktaeder eller dodekaederformer så faller sig runda slipningar naturligt.

Diamanter är egentligen inte särskillt ovanliga men ändå mycket dyrbara. Detta beror på att det visserligen är gott om diamanter i världen men bara en mindre del av dem lämpar sig för smyckesändamål. Det är även stor prisskillnad mellan olika smyckesdiamanter beroende på kvalitet, alltså vilken färg och klarhet de har. Man kvalitetsbedömer diamanter utifrån de "fyra C" vilka på engelska står för carat, alltså stenens vikt. Clarity, stenens klarhet, Color, stenens färg samt Cut, alltså hur bra slipningen är.
För att bedöma färg används internationellt en skala bestående av bokstäverna D-Z där D är bäst färg, alltså vitast, sedan följer man alfabetet i takt med att stenen blir allt gulare. I Sverige ser man fortfarande äldre termer som Wesselton, cape eller crystal då färg beskrivs. På liknande vis finns bokstav och sifferförkortningar för hur klar en diamant är. F/Fl, IF, Vvs1, Vvs2, Vs1, Vs2, Si1, Si2, P1, P2, P3 är den vanligaste skalan och i den står Fl för de allra klaraste diamanterna medan P stenar har så mycket inneslutningar att man ser dem med blotta ögat.
Då slipningen bedöms delas den ofta upp i olika delar och man bedömer proportioner, symmetri och poleringsgrad var för sig och ger sedan stenen ett snittbetyg av dessa. Ibland ser man även att det gjorts en bedömning av hur mycket en diamant fluorescerar, alltså om den får ett blåaktigt sken i vissa ljusförhållanden. Man vill helst ha så lite fluorescens som möjligt.

Den stora efterfrågan och de höga priserna på diamanter har lett till att det utvecklats många metoder för att på konstgjord väg förbättra utseendet hos stenarna. Man ser ibland att diamanter med sprickor lagts i en vakumugn tillsammans med blyglas vilket då det värmts upp smälter och med vakumets hjälp fyllt ut sprickor i diamanten så den ser finare ut än den egentligen är. Dessa stenar är skörare och mer känsliga för t ex kemikalier än obehandlade så det är viktigt att ta reda på om en diamant är helt naturlig eller utsatts för behandling. Laserborrning görs för att bränna bort orenheter i stenar men lämnar små hål.
Man behandlar även diamanter med högt tryck och värme (HPHT) och olika typer av bestrålning för att de ska få bättre färg. Alla dessa behandlingar påverkar stenens värde och det är alltid bra att låta en gemmolog undersöka stenar inför köp eller försäljning.

Diamanter tillverkas också på konstgjord väg. Sedan 1980-talet så förekommer syntetiska diamanter i smycken och detta är något som hela tiden blir vanligare och de syntetiska diamanter som tillverkas idag är av hög kvalitet och det kräver ganska goda kunskaper för att identifiera och skilja syntetiska diamanter från naturliga.



Vill du lära dig slipa diamanter? Här är länkar till några skolor i USA och Sydafrika som anordnar både prova på kurser och proffesionella diamantsliparutbildningar:

Harry Oppenheimer diamond training school, Sydafrika.
American Institute of Diamond Cutting, USA.
Corlia Roberts Diamond school, Sydafrika.


Jan Asplund

Här en sammanställning av konstanter hos diamant och några av de material som kan förväxlas med diamanter. För att skilja syntetiska diamanter från naturliga behövs tillgång till andra undersökningsmetoder än att bara mäta konstanter.
Diamantens sex olika hårdhetsriktningar äv viktiga att känna till för de som slipar dem. Även om man är intresserad av att köpa råa diamanter är det viktigt att kunna identifiera hårdhetsriktningarna i en diamant eftersom det är avgörande för hur stenen kan slipas. I en oktaeder är det lätt att identifiera de olika hårdhetsriktningarna men har stenen en anna kristallform som t ex dodekaeder eller är tvillingbilldad blir det betydligt svårare att avgöra hur stor färdigslipad sten man kan få ut.
10x lupp, pincett, putsduk, optiskt neutral bakgrund, rätt ljus och kunskap är allt som behövs för att gradera diamanter.
Dodekaederformen är ofta den mest ekonomiska, om den är välutvecklad så kan man få en yield på upp mot 55%.
Diamantsåg
Diamanter svarvas runda på precis samma vis som man svarvar trä, fast man behöver såklart en annan diamant att svarva med.
Slipskivan för diamantslipning består av gjutjärn som beläggs med diamantpulver blandat med t ex vaselin. Idag används även skivor med diamanter ingjutna i skivan.
Kimberlit är den viktigaste bergarten för diamantfyndigheter. Det finns en del kimberlit även i Sverige. Denna bit är från en fyndighet utanför Kalix, dock utan diamanter.
Syntetisk diamant tillverkd med CVD metod sedd mellan polariserande filter. Mönstret hos iridescensfärgerna ger ledtrådar till stenens syntetiska ursprung för den som har tillräklig kunskap.
Syntetisk diamant tillverkd med CVD metod sedd mellan polariserande filter. Mönstret hos iridescensfärgerna ger ledtrådar till stenens syntetiska ursprung för den som har tillräklig kunskap.
Hearts
Arrows
Heart & Arrows, IdealScope och ASET (nederst) är relativt enkla instrument som är till hjälp då man bedömmer proportioner, symmetri och ljusåtergivning i slipade stenar. Dessa bilder är även till stor hjälp då man beskriver en sten för någon utan att kunna visa den.
Diamanter som behandlats med t ex Hpht får ofta en markering  med laser i rondisten. Foto Jan Asplund, www.gemmologi.se.
Diamanter som behandlats med t ex Hpht får ofta en markering med laser i rondisten. Foto Jan Asplund, www.gemmologi.se.
Metalliska inneslutningar i färglös syntetisk diamant tillverkad med HPHT teknik. Mörkfältsbelysning, förstoring 40x. Dessa inneslutningar är typiska för äldre syntetiska diamnter men ses sällan i modernare varianter. Denna bild är precis som alla andra bilder på www.gemmologi.se tagna av Jan Asplund.
Metalliska inneslutningar i färglös syntetisk diamant tillverkad med HPHT teknik. Mörkfältsbelysning, förstoring 40x. Dessa inneslutningar är typiska för äldre syntetiska diamnter men ses sällan i modernare varianter. Denna bild är precis som alla andra bilder på www.gemmologi.se tagna av Jan Asplund.