2017 > 02

Senaste tiden har jag sysslat med att aktivt välja bort "gilla" och "följ" varianter av Rapaport i sociala media samt nyhetsbrev från Rapaport och Rapnet. Skälet att jag inte längre vill stödja dem genom att följa och uppmärksamma dem i sociala medier är det brev Martin Rapaport skickade ut till vad jag antar inte bara var mig utan till alla mailadresser relaterade till medlems och nyhetsbrev samt andra som intreserat sig för deras verksamhet.

Martin Rapaport var tidigt tydligt ute med sitt stöd till Donald Trump som president och i det senaste utskicket som i utformning är formulerat i form av direktiv mer än som information till mottagarna så måste formuleringarna tolkas som ett starkt stöd till den hårdförare delen av Trumps politik. För egen del kom det senaste mailet till den prioriterade inboxen och inte som de vanliga medlems och intresseutskicken till foldern för "kampanjer" i min gmail vilket tyder på att ledningen för företaget varit mån om att budskapet ska nå fram mer än deras vanliga nyheter, alltså det man aktivt väljer att få ta del  av och till och med betalar för som prenumerant på  Rapaports prislistor.

Utskickets innehåll (som följer nedan) ger utryck för ett merkantilistiskt tänkande som är svårt att förstå utifrån företaget Rapaport och handelsplatsen Rapnets intressen utan måste vara en form av personlig allmän åsikt och därmed en indikation på att företaget faktiskt används för spridning av pesonliga politiska åsikter vilket i sin tur gör att förtroendet för företaget måste ifrågasättas.

Rapaport har sedan 1978 spelat en stor roll för prissättning och värdering av slipade diamanter och deras handelsplats Rapnet är en stor aktör på den globala diamantmarknaden. Vad vi ser är alltså ett exempel på hur ett amerikanskt bolag genom sin starka ställning på diamantmarknaden aktivt ger sig in i politiken för att uttryckligen få större fördelar utifrån att företaget är amerikanskt (se Rapaports utskick nedan)

Rapaports koppling till de dominerande producenterna av diamanter har ifrågasatts tidigare och Rapaport har mer än en gång kallats för saker som knähund till DeBeers mm. Det blir ett stort trovärdighetsproblem när en dominerande aktör för publicering av riktpriser vilka antas angivna utifrån faktisk handel har en tydlig politisk agenda.
Genom åren så har andra prislistpublikationer som t ex Gemguide och IDEX visat sig minst lika pålitliga som rapaport när det gäller analys av riktvärden för diamanter. Faktiskt så har Gemguide ofta vid jämförelse med Rapaport visat sig mer pålitlig när det gäller de storlekar och kvaliteter som omsätts mest.
 

Jag har träffat och lyssnat till Martin Rapaport flera gånger och han har till och med gjort mig en tjänst en gång men min uppfattning är att han och Donald Trump är väldigt lika som personer. Rapaport publicerar mängder med analyser av olika slag när det gäller diamanthandel men det är sällan Martin Rapaport själv skriver under något som är av större vikt, det får såklart ändå utgås från att han har stor kontroll över vad som publiceras.
Att det finns en politisk agenda bakom Rapaport måste såklart tas i beaktande vid användning av deras prislistpublikation och läsning av deras nyheter och analyser.


"Rapaport Statement
February 21, 2017

President Trump’s Trade Policy

President Trump's trade policy is based on his principles of “America First” and “Reciprocity.” The big idea is that U.S. purchasing power is valuable and the U.S. should get something for it. America must use its market power to ensure fair reciprocal benefits from trade partners. Those who do not reciprocate, should not be given free access to our markets.

Previous administrations sought to expand international trade by freely opening U.S. markets to groups of multinational trade partners. By exporting jobs and prosperity, America hoped to buy world peace and increase foreign demand for sophisticated American products. While this may have worked for many years, the current reality is that America is getting a bad deal.

Countries like China are not reciprocating and cooperating. They take us for granted. America exports jobs and prosperity to China. In return we get strategic military threats in the form of aircraft carriers, fake islands and claims to the South China Sea. Should we be supporting those who stand against us? Shouldn’t we use our market power to demand reciprocal relationships that support strategic “America First” interests?

Trade policy gets more important as it interacts with domestic policy. Free trade is not free when it costs American jobs. While cheap imports may feel good, they destroy our ability to recycle U.S. prosperity through jobs that multiply demand. “America First” means American jobs must sometimes come before cheap imports even if it means higher prices.

So trade policy is not just about trade. It’s about jobs, prosperity, prices, national security, and a host of other social, economic and political factors. Optimizing trade policy requires Presidential management with firm decisions about priority and balance. Trade policy must be centralized and coordinated in the face of powerful competing interests.

A successful outcome requires the establishment, communication and enforcement of President Trump's high principles of “America First” and “Reciprocity.”

Martin Rapaport
Chairman
RAPAPORT

Addendum:

Multinational Trade Agreements

President Trump’s bilateral trade policies may conflict with existing multinational trade agreements. Such agreements require everybody to agree with everybody about everything. They destroy our ability to create effective bilateral trade agreements that optimize the value of our market power. It’s time for the U.S, to review the benefit of multinational trade agreements and U.S. membership in the World Trade Organization (WTO).
©2017 Rapaport USA, Inc. "

 
Kimberley certifikat utfärdat vid köp av en enstaka sten i USA vilken importerades till EU. Kimberleycertifikat har ett utfärdandedatum och ett slutdatum för sin giltighet, i detta fall två månader.  Kimberley certifikat utfärdat vid köp av en enstaka sten i USA vilken importerades till EU. Kimberleycertifikat har ett utfärdandedatum och ett slutdatum för sin giltighet, i detta fall två månader.
Kimberley processen har sitt ursprung i de konflikter som pågick i framförallt västafrika under 1990-talet och där det visade sig att diamanter finansierade delar av de väpnade konflikter som pågick. (Mer info www.kimberleyprocess.com) Diskussionerna kring det elände och våld diamanter och andra råvaror bidrog till ledde till att Kimberleyprocessen ratificerades av de flesta länder. All handel med rådiamanter, alltså diamanter som ännu inte slipats eller på annat sätt bearbetats, kräver en certifiering när de förs över nationsgränser. (för Eu gäller bara införandet över EU gräns så handel med rådiamanter Eu länder emellan kräver inte kimberleycertifikat.)

Kimberleycertifikat gäller alltså bara rådiamanter och kimberleyprocessen handlar bara om att diamanter inte får förknippas med finansiering av konflikter.
Kimberleycertifikat och Kimberleyprocessen har alltså i sin nuvarande utformning ingenting att göra med om diamanter är miljömässigt producerade eller att arbetsförhållanden eller mänskliga rättigheter efterlevs.
(är det en för eller nackdel att en certifiering begränsas till smalare del av produktionsled? Spetskompetens inom ett område kontra resurser för att tillhandahålla bredd?)

Det blir ibland lite pinsamt när handlare vid fråga om deras diamanter är etiska eller miljömässigt producerade stolt och glatt hänvisar till att de bara saluför kimberleycertifierade diamanter eller handlar med grossister som har kimberleycertifierade diamanter då ju kimberleycertifikat inte har något med miljö eller etik i form at t ex mänskliga rättigheter att göra. Det är i praktiken faktiskt ganska svårt för en juvelerare av genomsnittligt svenskt mått att handla med diamanter utanför kimberleysystemet, i så fall behöver man själv åka till länder och på olagligt vis köpa stenar vilka man låter slipa för att sedan sälja alternativt beblanda sig med ganska ljusskygg verksamhet. De flesta diamantproducerande länder, antagligen alla, har i sina exportregler krav att diamanter som exporteras ska gå via vissa försäljningsled alternativt dokumenteras och certifieras på olika vis. Det samma gäller import till de flesta länder och det är förbjudet att importera rådiamanter utan kimberleycertifikat till EU.

Swedwatch publicerade en rapport i december 2016 vilken diskuterats en del i ädelstens och guldsmedskretsar. Rapporten beskriver förhållanden kring diamantproduktion i Kongo och fick stor medial uppmärksamhet i både Sverige och internationellt men har kritiserats från flera håll, bla att den tar upp ett väldigt litet antal svenska företag  vilka svarat på aningen vinklade frågor kring etiska frågeställningar vid hadel med diamanter i smyckesammanhang.  Kritiken mot rapporten kan vara förståelig men när det gäller svaren som inkommit till Swedwatch från branschen under rapportens skrivande är det faktiskt ganska pinsamt att läsa och höra om hur illa det står till med förståelsen av Kimberleyprocessen, vad kimberley certifikat betyder och bristande insikt att man faktiskt har ett ganska stort ansvar som försäljare av diamanter, andra ädelstenar och metaller att kunna redogöra var sina stenar och metaller kommer från. Att bara referera till vad den man köpt en sten eller metall från säger utan att göra några som helst egna kontroller är att beteckna som oseriöst handlande.
Ädelmetallbranschen har gjort det lätt för sig eftersom att det idag räcker med att en metall är omsmält för att få stämplas som både etisk och miljövänlig.
Samma logik som används för metall skulle alltså göra gällande att det räcker med att slipa om en "blodsdiamant" för att den ska få säljas som etiskt och rättvisemärkt?

När det gäller kimberleycertifikat så är som nämnts i stort sett alla diamantproducerande länder med i den men man måste såklart alltid ifrågasätta liknade internationella certifieringssystem för att testa deras berättigande. Kimberleyprocessens uppkomst handlar som nämnts ovan främst om finansiering av konflikter föranlett av hemska förhållanden under inbördeskrig i vissa västafrikanska stater. Att länder som t ex Sierra Leone idag har utvecklats till någorlunda politiskt stabila stater och att inbördeskrig mm faktiskt avslutats och gjort levnadsförhållanden betydligt bättre i många länder har gjort att kimberleyprocessen senaste åren inte haft någon större praktisk nytta då de konflikter som orsakade dess uppkomst inte längre pågår. Det kostar även några kronor att få sina stenar certifierade via respektive lands myndighet och det tar dessutom viss tid vilket gör att det finns incitament för korruption i samband med den byråkrati som omgärdar certifikatutfärdandet för diamanter.
Mängden diamanter som handlas utanför kimberleysystemet är i förhållande till mängden certifierade stenar väldigt litet men omfattar ändå förhållandevis betydande summor. Majoriteten av icke kimberleycertifierade diamanter saknar certifiering pga att genvägar hittats för att delst spara pengar för certifieringen men framförallt att spara tid när det gäller att få exportera och sälja diamanter. Att korruption i vissa led sker i syfte att slippa korruption i andra led är relativt förekommande i flera västafrikanska stater är inte en nyhet.
Det förekommer en del handel med rådiamanter utanför kimberleyprocessen men som det ser ut idag så handlar det faktiskt till stor del om stenar som normalt skulle fått rätt certifiering men där handlarna ser både ekonomiska och tidsmässiga vinster genom att hoppa över den byråkrati kimberleyprocessen orsakar.

 
Rubin-glas komposit som utsatts för värme i form av guldsmeds låga. Stenar som fått sprickor fyllda med glas är inte hållbarare och tåligare än glaset. Rubin-glas komposit som utsatts för värme i form av guldsmeds låga. Stenar som fått sprickor fyllda med glas är inte hållbarare och tåligare än glaset.

Det har i Sverige pågått en diskussion kring om glasfyllda diamanter SKA eller BÖR  beskrivas som just glasfyllda vid försäljning. Diskussionen ter sig i ett internationellt sammanhang som löjlig. Det är i många länder redan idag förbjudet att sälja glasfyllda diamanter, rubiner eller safirer utan att tala om för kunden att de är just glasfyllda vilket är helt i linje med Cibjos och andra nationella och  internationella organs riktlinjer. I praktiken är de stenar som beskrivs som glasfyllda eller kanske bara "filled" ibland faktiskt mer glas än naturlig rubin, safir eller diamant. Glasfyllda stenar ska enligt internationell praxis beskrivas som KOMPOSITER, alltså föremål som består av fler än ett material, i detta fall glas och diamant eller glas och rubin. Termen GLASKOMPOSIT torde vara den korrekta termen för denna typ av material.
Skälet till att "glasfyllning" utförs är att stenar av lägre kvalitet kan få ett attraktivare utseende om sprickor fylls med blyglas genom att läggas i högtemperaturugnar där smällt glas genom att man skapar vakum sugs in i och fyller ut sprickor i stenen. Temperaturen som krävs för att detta ska fungera är hög och lämpar sig bäst på material som diamant och rubin/safir men det förekommer även glasfyllning av andra ädelstensmaterial.
Glaskompositer eller "glasfyllda stenar" faller utanför definitionen av ÄDELSTEN då de är en på konstgjord väg tillverkad produkt som är betydligt kännsligare mot slitage, kemikalier, värme mm än naturligt obehandlade diamanter, rubiner och safirer. Diamanter som har fått sprickor fyllda med glas för att se bättre ut och få en högre klarhetsbeteckning är inte hållbara! Kemikalier och värme förstör glasfyllda stenar och andrahandsvärdet på glasfyllda stenar är i princip noll och intet!
Många så kallat glasfyllda rubiner och safirer har vid kontroll visat sig bestå av mer glas än rubin/safir. Produkterna har till och med visat sig vara gjutningar av glas och aluminiumoxid med tillsatt lämplig färggivare.

Att avgöra om en diamant, safir eller rubin är en glaskomposit / fått enstaka sprickor fyllda med blyglas (eller smält borax) är inte svårt, tvärtom! En stunds enkla övningar med lupp gör att man kan identifiera en majoritet av alla aktuella stenar.

Senaste inlägg:

Bloggarkiv

Vill du kommentera, tillägga eller fråga något om specifikt blogginlägg så klicka på rubriken för det inlägget så finns ett formulär för kommentarer där. Vill du kommentera eller fråga något kring bloggen och hemsidan i allmänhet så går det bra här:

Kommentarer:

Scandinavian Gem Academy; Career Gemmology är Norra Europas bästa gemmologiutbildning!

Ämnen i bloggen:

Rubin från Winza, Tanzania, infattad i silver.