2016

Tino Hammid Memorial Gemmological Scholarship Program är ett stipendium som utdelas till fem sökanden av World Gem Foundation och omfattar den teoretiska delen av Career Gemmoloogy programmet, alltså fem delkurser om tillsammans ca 1300 sidor kursmaterial. Kostnaden för samma kurs är normalt 1400 Euro.
Kurserna läser stipendiemottagaren online i egen takt och det finns sedan möjlighet att genomgå de praktiska kurserna, fem stycken, för att få ett komplett Career Gemmologist diplom och titeln "CG". I Sverige och Norden läses kurserna av eventuell stipendiat via Scandinavian Gem Academy.
Mer information om stipendie och ansökningsformulär hittar du här: http://www.worldgemfoundation.com/scholarships.html
 

Gemworld är den största och viktigaste aktören i världen när det gäller att publicera riktpriser för färgade ädelstenar. Deras Gemguide används över hela världen för att ge riktlinjer vid både prissättning och värdering av både färgade ädelstenar och diamanter. Jag har själv jämfört ett antal nummer av Gemguide och Rapaport, den mest kända och största riktprislistan för diamanter, och de är i stort sett identiska i sin prissättning. Endast marginella skillander i riktpriser för diamanter, framförallt i de högsta och lägsta segmenten, har kunnat ses. Rapaport publicerar fler och djupare marknadsanalyser men ägnar sig i stort sett uteslutande åt diamanter förutom enstaka nummer med enstaka artiklar kring safir, rubin och smaragd. Gemworld publicerar löpande marknadsanalyser för de flesta ädelstenar och pärlor tillsammans med forskningsresultat och utbildningsprogram i kombination med sin prislistpublicering. Gemworld har även tagit fram ett eget färgstensgraderingssystem, World of Color, baserat på Munsellsystemet, World of Color är ett av flera färggraderingssystem för färgade ädelstenar som t ex rubin, sarir, smaragd, granat m fl som hjälper till vid kvalitetsgradering och värdering av ädelstenar. Det finns flera andra system för färgstensgradering som t ex Gemdialogue, GIA gemset, Color scan och Gem-e-wizard men fördelen med Gemworlds eget system är att det är kopplat direkt till Gemguide och man kan direkt få en prisindikation efter att ha graderat stenen. På liknande sätt fungerar Gem-e-wizard vilket är onlinebaserat. Man graderar stenen och får genom programmet upp ett antal liknande stenar som ligger ute till försäljning hos de flesta större försäljare och därmed fås en prisindikation. GIAs Gemset tillverkas inte längre men den terminologi som används i systemet är fortfarande vanlig och både World of Color och Gemguide är översättningsbara till GIAs terminologi. Att GIA köpt in 40 exemplar av Gemworlds World of Color system till sina undervisningsprogram visar hur viktigt och bra systemet faktiskt är.

Vill man lära sig mer om färgstensgradering så ingår en del i Scandianvian Gem Academys teoretiska kurs Coloured Gemstones vilken läses i egen takt online. Scandinavian Gem Academy håller även en praktisk färgstensgraderingskurs på fem dagar i vilken både World of Color, Gem-e-wizard, GIA gemset och Gemdialogue gås igenom tillsammans med hur jade och pärlor kvalitetsgraderas.
Gemworld kommer ha representanter närvarande under Scandinavian Gem Symposium i Kisa den 17-18 Juni 2017 och då kommer finnas möjlighet att delta i praktiskt färgstensgraderings workshop.

Länkar:
Scandinavian Gem Academy
Scandinavian Gem Symposium
Gemworld
Gemdialogue
GemEwizard
GIA
Gemmology Today är en ny tidning som riktar sig till "vardagsgemmologer" alltså de som arbetar inom auktionsverk, pantbanker, intresserad allmänhet, studenter, guldsmeder m fler som vill hänga med och förbättra sina kunskaper inom olika delar av ädelstensområdet utan att det blir för avancerat. Första nummret finns tillgängligt gratis via denna länk: http://www.worldgemfoundation.com/GTNov2016/

Innehåll i första numret:
CARBON COPY Diamonds through antiquity by Jan Asplund
THE SPICE OF LIFE Chatoyancy - Is it magic or simply Mother Nature? by Leone Langeslag
MONEY CENT$ - God Save Us by Geoff Dominy
SMART THINKING - How to Build a Smart Phone Microscope
FAIR PLAY - More than just a Gemstone by Geoff Dominy
AS THE WORLD TURNS - News and updates from the World Gem Foundation Academies
TOOLS OF THE TRADE – The Dichroscope by Geoff Dominy
MEET THE TEAM - Get to know the people behind World Gem Foundation
FINGERPRINT FILE – The Lost Art of Gem Identification by Geoff Dominy
OUT IN THE FIELD - Idar-Oberstein with a touch of ‘Splendeur Française’ ! by Deborah Mazza
CITES & CORAL - Precious and Ornamental Coral in Jewelry and Decorative Objects by Cristina Rzepka de Lombas
GEMMOLOGY TODAY QUIZ
FEATURE GEM – Apatite
FLUORESCENCE - Over Grading of Blue Fluorescent Diamonds Revisited by Michael Cowing
PHOTOMICROSCOPY - Photomicrography - a world within a gem by Egor Gavrilenko
NEWS FROM DOWN UNDER - The Australian Opal Centre: Long-awaited Centre for a Magnificent Gemstone by Jenni Brammall
GEMMOLOGY – The Women who are Shaping our Industry – Interview with Donna Hawrelko, President of the Canadian Gemmological Association
ASIAN STIR FRY - A conundrum this corundum by Peter Grumitt
LET THERE BE LIGHT - Light and Gemstones: Spectrometric Identification Tools by Joel Dyer
Blå laser är ett enkelt instrument som sedan några år används flitigt i ädelstensbranschen eftersom det är så enkelt och effektivt för att upptäcka t ex koboltfärgade blyglasfyllda blå safirer, syntetisk blå spinell som imiterar både blå topas, akvamarin och månsten samt indikera om röda stenar fått sin färg av krom eller inte. Blå laser har visat sig ha ännu fler användningsområden som t ex för att skilja naturligt färgade rosa diamanter från naturliga men behandlade rosa diamanter och syntetiska rosa diamanter. Nu senast använde jag den vid undersökning av en färgad diamant vilken jag graderat till Fancy Deep Orange Yellow enligt GIAs graderingsnomenklatur för fantasifärgade diamanter efter att först gjort färggraderingen med Gemdialogue och sedan översatt graderingen till GIAs terminlogi kring fantasifärgade diamanter. Diamanter med så intressant färg måste alltid undersökas av kunnig gemmolog och ofta även skickas till avancerat laboratorium innan slutsats kring ursprung kan dras. I detta fall hade normalt fortsatt tillvägagångssätt varit att belysa stenen med UV-ljus men då jag hade 405nm laser till hands belös jag stenen med den och såg då en tydlig rektangulär form i bordsfasetten typisk för groddkristaller som används vid tillverkning av HPHT syntetiska diamanter. Spår av groddkristaller är inte ovanligt hos syntetiska diamanter men i detta fall syntes inga spår av den under normal mikroskopisk undersökning med varierade ljusförhållanden vilket gör att 405nm lasern under vissa förhållanden kan både upptäcka indikationer på och bekräfta syntetiskt ursprung hos en diamant. Även typiskt fluorescensmönster för HPHT tillverkade syntetiska diamanter orsakat av kvävekoncentration till vissa tillväxtriktningar syntes tydligt med blå laser så inga ytterligare undersökningar krävdes för bekräftande av diamantens syntetiska ursprung. (naturligtvis testades ändå stenen vidare med både olika varianter av uv-ljus och med Vis-Nir spektroskopi vilket bekräftade det syntetiska ursprunget)

Efter denna upptäckt har jag inte haft möjlighet att testa mer än ytterligare en enda HPHT tillverkad syntetisk diamant, i det fallet färglös, och den visade inte några spår av groddkristall under belysning med varken 405nm laser eller mikroskopering under vanliga lång och kortvågiga UV våglängder så ingen slutsats kan dras om hur ofta belysning med blå laser under förstoring kan vara bekräftande men då testet är väldigt enkelt att utföra så kommer åtminstonne jag själv ha 405nm lasern inom räckhåll i framtiden även vid undersökning av diamanter! Blå laser är dessutom skonsamare mot ögonen än vanliga gemmologiska uv lampor vilket särskillt vid mikroskopering är en stor fördel då det är både tröttande att titta på uv belysta stenar under längre tid och även lätt att av misstag rikta ljus mot en fasett som återkastas direkt genom okularen. Enligt egen erfarenhet är det alltför lätt att slarva med användande av uv-glasögon i kombination med mikroskopiering.

Den ofiltrerade världen är ju ändå mycket roligare och mer äkta och visdom om verkligheten har ju tidigare visat sig vara värt priset av ett öga!


(405nm blå laser påminner till utseendet om en penna och kan köpas i Ädelstensakademins butik: KÖP BLÅ LASER HÄR.)

DeBeers har lanserat ett nytt instrument som ska kunna skilja syntetiska diamanter från naturliga. Instrumentet heter PhosView och kostar ca 4500$, alltså drygt 40000kronor. Vad gör då detta nya instrument? Jo det belyser diamanterna med uv-ljus och man ser om de fosforeserar (alltså fortsätter lysa om uv-lampan släckts). Fosforescerar diamanten så kan det betyda att den kanske är HPHT tillverkad. Instrumentet är alltså helt värdelöst för identifiering av CVD tillvekade diamanter och indikerar alltså bara om en diamant KANSKE är tillverkad med någon HPHT metod. Man måste själv vara tillräckligt kunnig för att se vilka stenar som ska plockas ut och testas vidare. Bristerna med instrumentet är stora och en historisk och ovärdelig diamant som Hope diamanten skulle enligt detta instrument vara syntetisk. Det DeBeers lyckats sälja in som ett instrument för att identifiera syntetiska diamanter är alltså helt värdelöst för alla som kan använda en vanlig gemmologisk UV-lampa. Att detta och så väldigt många andra egentligen värdelösa instrument säljs till höga priser bevisar gång efter annan hur låg bildningsnivån är i ädelstensbranschen vilket naturligtvis gör den attraktiv för oärliga människor och bedragare av allehanda slag och det är tyvär väldigt lätt att profitera på den stora okunskap som kännetecknar ädelstensbranschen.

Under den pågående mässan i Hong Kong så tillkännagjorde härromdagen HRD att de kommer sluta använda ordet "Certificate" på sina diamantgraderingsintyg. Skälet är att ordet certificate inte är särskillt lämpligt för graderingsintyg och diskussionen har pågått länge.
Förändringen hos HRD gäller från 3e oktober i år.

Det är bra om ordet certifikat inte används för graderingsintyg då graderingar bara är subjektiva bedömningar gjorda efter för stunden rådande kriterier.
Vad bör användas på svenska? Ordet Intyg borde väl fungera i de flesta sammanhang?
Scandinavian Gem Academys Career Gemmology program är den mest omfattande utbildning som finns av sitt slag i Norden. 1200 sidor teoretiskt material fördelat på 78 lektioner plus 28 dagars obligatoriska praktiska övningar inom ädelstensidentifiering, diamantgradering och färgstensgradering avslutas med ytterligare 100 timmars färgstensgradering online.
Nivån på kursmaterialet är hög jämfört med andra online och distansbaserade utbildningar och ingen av jämförbara utbildningar har så omfattande krav på praktisk ädelstensgradering.
Alla delkurser och moment kan läsas fristående och man behöver alltså inte köpa hela programmet utan kan gå de kurser man är mest intresserad av, det finns alltid möjlighet att senare bygga på med övriga kurser för att genomgå hela utbildningen. Mer information om kurserna hittar du på www.scandinaviangemacademy.com där du även registrerar dig genom att köpa kurser i onlinebutiken. Efter att betalningen genomförts så kommer ett mail med inloggningsuppgifter inom ett eller två dygn och då kan studenten logga in och antingen ladda hem kursmaterialet eller läsa direkt online.
Det är stor skillnad i hur människor i allmänhet ser på naturliga respektive konstgjorda material, och då kanske naturliga respektive syntetiska ädelstenar i synnerhet.  Konstgjorda rubiner och safirer har använts i smycken i över hundra år och nästan lika länge har konstgjorda spineller och smaragder producerats för smyckesmarknaden.
Odlade pårlor har även de använts länge och hade det inte varit för att teknik kring pärlodling utvecklats så hade antagligen pärlor varit ett ganska okänt material i och med att mängden naturliga pärlor är så extremt liten idag. Odlade pärlor fyller alltså ut efterfrågan på ett material som det inte finns till räcklig mängd av naturligt. Detstamma gäller rubin och smaragd, den naturliga produktionen kan inte täcka efterfrågan och de naturliga stenarna blir ofta alltför dyrbara för gemene man.
Syntetiska diamanter av ädelstenslikande kvaliteter har sålts sedan mitten av 1980-talet, närmare bestäämt 1986 då Sumitomo började sälja syntetiska gula diamanter för smyckesmarknaden.
Hur bör dessa diamanter beskrivas i handeln? Producenter och distributörer av syntetiska diamanter är noga med att påpeka att deras produkter är konstgjorda och vill inte riskera att bli sammanblandade med naturliga vilket skulle kunna förstöra deras rykte somseriösa handlare. De som säljer nytillverkade syntetiska diamanter är alltså duktiga på att redogöra för var deras diamanter kommer från och att de är syntetiska.
Ordet Syntetisk är dock något de flesta producenter av konstgjorda diamanter vill undvika då det har en negativ klang. "Lab-Grown" är nog den vanligaste benämningen av de som säljer stenarna och det är vanligen ordet lab-grown eller bara bokstäverna LG som brukar graveras in i rondisten med hjälp av laser. Det är även vanligt att det finns ett certifikatnummer av något slag ingraverat vilket kan kontrolleras gentemot den som utfärdat det. Det förekommer redan, särskillt i USA, att t ex ringar som innehåller syntetiska diamanter stämplas med bokstäverna "LG" eller liknande för att de som tar emot rtingen för reparationsarbeten eller vidareförsäljning på andrahandsmarknaden ska veta att stenen i smycket är en syntetisk och inte naturlig produkt. Detta med stämplande av smycken torde vara lätt för guldsmeder att annama även i Sverige, det finns redan en vana att använda "KS" stämpeln, alltså en stämpel som talar om att stenen som sitter i smycket kommer från kunden och att guldsmeden själv alltså inte kan garantera något kring den.
För att förenkla och tydliggöra terminologin kring syntetiska diamanter så gav ISO ut en standard år 2015, ISO 18323:2015, vilken reglerar hur syntetiska diamanter får beskrivas. ISO nämner tre benämningar; Laboratory-created, Laboratory-Grown eller Synthetic. Benämningarna är alltså på engelska men kan på svenska översättas till "laboratorietillverkad" eller "Syntetisk". Tillverkarna av syntetiska diamanter hade gärna sett att de skulle fått använda ordet "cultured" eller "cultivated" för sina diamanter men har till största delen accepterat ISOn vilken är identisk med formuleringar från CIBJO, den världsomspännande organisation som arbetar med standarder inom ädelsten och juvelerarbranschen samt även amerikanska FTC med flera nationella och internationella organisationer. Rimligen bör den föreslagna terminologin gälla även i Sverige och det vore av godo om de branschorganisationer som finns kunde samsas och gemensamt skapa ett dokument med givna termer och metodik för att tillkänna ge för slutkunder om ett smycke innehåller syntetiska diamanter.

Scandinavian Gem Symposium ger återigen möjlighet att träffa och lyssna till några av världens ledande experter inom olika delar av ädelstensområdet. Liksom 2016 så kommer år 2017 ge unika möjligheter att träffa och lära känna flera internationella storheter inom gemmologins värld. Symposiet är dessutom ett ypperligt tillfälle att träffa de främsta gemmologerna och ädelstenskännarna inom Sverige och även i övriga Norden samt delar av Europa. 2016 års symposium hade deltagare från 8 länder på plats
Redan nu presenteras några av 2017års talare. Ytterligare talare och seminarier presenteras löpande under vinter och vår 2017.
 
Elise A. Skalwold
Elise Skalwold, Accredited Senior Gemologist, FGA, GG mm, är verksam vid Departement of Earth and Athmospheric Sciences, Cornell University i New York och har publicerat en lång rad artiklar I gemmologisk och mineralogisk fackpress.  Hon är en av de främsta experter som finns på optiska egenskaper och färg hos kvarts och iolit och är känd för sitt experimenterande med och dokumenterande av den så kallade ”vikingakompassen”, alltså hur kalcit kristaller kan ha använts av vikingar för att navigera vid mulet väder.
Elise kommer hålla ett föredrag med titeln ”From Gemology to Mineral Physics & Back Again. Including an Update on a Gem of the Future:  Nano-Polycrystalline Diamond”.
 
Alan Hodgkinson
Alan Hodgkinson började I juvelerarbranschen redan 1957. Han är författare till Visual Optics och Gem Testing Techniques och var den förste att tilldelas the Tony Bonanno award for contributions to Gemological education år 2000. Han har tillsammans med Hanneman utvecklat de för gemmologer välkända Hanneman – Hodgkinson filtren och föreläst och hållit seminarier över hela världen.
Honorary Member the Canadian Gemmological Association.
Honorary Life Member the AGA, SGA, Gem-A, AGTA.
Honorary Valuer of the Institute of Registered Valuers.
Council Member of Gem-A.
 
Geoffrey M. Dominy
Författare till Handbook of Gemmology, Grundare av World Gem Foundation. Geoffrey utvecklade gemmologi kursern och utbildningarna vid Red River Community College och The University of Manitoba i Winnipeg, Kanada. Han har arbetat för the Canadian Institute of Gemmology, varit President för och grundare av the Jewellery Appraisers Association of Canada samt bidragande författare till 5e& 6e upplagorna av Robert Webster’s ‘Gems’.
Geoffreys föredraget bär titeln ”The Lost art of Gem Identification”.
 
Conny Forsberg & Jan O. Asplund

Representerar Scandinavian Gem Academy och är organisatörer av symposiet i samarbete med Sveriges Gemmologiska Riksförening och kommer även 2017 hålla varsitt föredrag.

Kombinationen Forsberg/Asplund utgör eliten inom gemmologi, diamant och ädelstensexpertis i Sverige och det är genom deras internationella kändiskap i form av både flitigt deltagande på gemmologiska evenemang och konferenser samt löpande publicerande av bilder och artiklar i internationel fackpress som gett möjligheten till skapandet av Scandinavian Gem Symposium med så hög nivå på talare.

Forsberg / Asplund driver Scandinavian Gem Academy där det erbjuds de bästa gemmologiutbilningar som finns att tillgå i hela norden.
 
Nytt för 2017 års symposium blir att det kommer finns möjlighet att delta på seminarier och workshops. Till exempel så kommer Alan Hodgkinson under söndagen hålla sin mycket uppskattade ”Visual Optics” workshop. Fler seminarier kommer att annonseras senare.

Nyfiken på hur 2016 års symposium avlöpte? I så fall rekommenderas denna recention på Mindat: http://www.mindat.org/a/Scandinavian_Gem_Symposium_2016

Det är verkligen inte ofta det hittas rubiner med bästa färg och av hög klarhet. Rubiner med de mest attraktiva kvaliteterna är faktiskt så ovanligt att om stenarna väger mer än ett par carat så drar priserna iväg och både matchar och ofta överskrider de för diamanter av samma storlek.
Att det är så ovanligt att rubiner av högsta kvalitet hittas har gjort att det sedan länge utvecklats metoder för att förbättre utseendet hos mindre attraktiva stenar. Sedan kanske flera tusen år har människan känt till att man med hjälp av värme kunnat förbättra färgen hos rubiner och några andra ädelstenar.
Under senare årtionden har det dock blivit betydligt vanligare att rubiner upphettas till temperaturer son närmar sig deras smältpunkt. Det har nämligen visat sig att högtemperaturbehandling av rubin påverkar klarheten och inte som tidigare bara förbättrade färgen.
Under 1980 och 1990 talet så började rubin värmas i stor skala. För att effektivisera processen tillsattes diverse flussmedel vilket fick med sig att vissa stenar med ytliga sprickor fick sprickorna fyllda med smält flussmedel. Det flussmedel som vanligen användes var borax och det blev alltså stelnad boras, ett sorts glas, som fyllde ut sprickorna. Till en början påverkade inte de små mängderna flussmedel som fyllde ut sprickor värdet hos rubiner nämnvärt men såsmåningom blev stenar med allt större sprickor "flussfyllda" vilket resulterade i allt större rabatt på dessa stenar jämfört med de som inte hade fått sprickor fyllda med fluss vid värmebehandling eller var helt obehandlade.
Fluss i form av boras som fyllt ut mindre sprickor har alltså länge varit ganska accepterat inom branschen så länge det deklarerats vid försäljning.
I slutet av 2002 händer dock något när det gäller behandlingar av rubiner. Stora mängder rubin som beskrivs som "natural treated rubies" kommer ut på marknaden. Problemet med dessa är att de visar sig ha fått stora sprickor och håligheter utfyllda av blyglas. Utseendemässigs ser rubinerna väldigt bra ut men det stora problemet är att de inte på långt när är lika stabila och hållbara som rubiner vilka bara värmebehandlats eller är helt naturliga. processen tt glasfylla rubiner (och safirer) är ganska enkel och kostar väldigt lite vilket fört med sig att stenar som består av en kombination av glas och rubin blivit väldigt vanliga på ädelstensmarknaden. Så länge de som handlar med stenarna känner till och förstår behandlingen utgör den inget problem. Problem uppstår däremot då smycken med glasfyllda rubiner säljs på andrahandsmarknaden utan att behandlingen noterats. Glasfyllda rubiner har i jämförelse med naturliga obehandlade rubiner av samma storlek i princip inget värde alls. Dessutom är glasfyllda rubiner väldigt känsliga mot hetta och kemikalier vilket är av stor vikt då t ex en guldsmed ska göra någon justering av ett smycke som involverar lödning, polering, betbad osv.

När det gäller ädelstenar, guld och diamanter så har begrepp som etik, fairtrade och rättvisa blivit väldigt vanliga i marknadsföring från försäljare i form av både grossister, juvelerare och guldsmeder. Att fristående mindre ädelstenshandlare med kontakter på plats vid fyndorter kan garantera ursprung är bra för branschen eftersom efterfrågan på ursprungscertifieringar / intyg ökar. Ädelstenar med bekräftat ursprung värderas och prissätts högre än ädelstenar av samma kvalitet utan dokumenterat ursprung. Väldigt många ädelstenar går att bestämma ursprung för även långt efter att de brutits, slipats och sålts vidare i flera led eftersom att kunskapen om geologiska ursprungsmiljöer och hur de påverkar inneslutningar och spårämnen hos olika material är stor i den gemmologiska värden. När det gäller rubiner, safirer och smaragder kan varje seriös gemmolog genom enkla tester bekräfta och utesluta vissa geologiska förutsättningar för att få indikationer på en enskilds stens ursprung, med hjälp av lite mer avancerad utrustning så kan en majoritet av rubiner, safirer och smaragder ges ett "pass" där både geologiskt och geografiskt ursprung betstämts. Detta är bra för ädelstensbranschen och det krävs faktiskt inte några våldsammare investeringar i laboratorieutrustning för att fastställa ädelstenars ursprung, det viktigaste förutsättningarna är, som alltid, mikroskåp i kombination med uppdaterad kunskap!
Vilka är då definitionerna för  "Etik" och "Fair trade" i guldsmedsbranschen? Guldalliansen skriver t ex på sin hemsida att deras medlemmar ska kunna erbjuda "Smycken i återvunnet och konfliktfritt guld" Vad deras definition av "konfliktfritt guld" är framkommer dock inte. Flera guldhandlare av olika slag som använder begrepp liknande de i rubriken för detta inlägg smälter om guld utan någon som helst undersökning kring ursprung och tycker det uppfyller de etiska krav som kan tänkas ställas. Räcker det med att ett föremål smälts om för att kallas konfliktfritt? Blir då en diamant som sålts utan Kimberleycertifikat konfliktfri då den slipats?
Nyligen såldes vad som blev världens hittills dyraste diamant, den ca 14 carat stora blå Oppenheimerdiamantern. Priset blev närmare en halv miljard kronor vilket återigen bekräftar hur stort intresse det finns för naturligt färgade diamanter av hög kvalitet.
Samtidigt så slås hela tiden nya rekord vad gäller storlek och kvalitet bland syntetiska diamanter. GIA rapporterade härromdan ett nytt rekord för just blå syntetiska diamanter och det börjar finnas ganska gott om blå syntetiska diamanter över 5 carat. Utseendemässigt ser man ofta inte någon skillnad mellan naturliga och syntetiska blå diamanter utan det krävs undersökning av kunnig gemmolog, ofta med tillgång till något mer avancerad utrustning än de gemmologiska standardinstrumenten.
Jämför man en naturlig och en syntetisk blå diamant av samma kvalitet som väger ca 5 carat skiljer värdet mellan dem antagligen närmare 100 miljoner kronor vilket torde göra det självklart för alla att man inte sparar in på utbildning och kompetensutveckling om man är i diamantbranschen!

Som nämnts tidigare så är även Geoffrey Dominy aktuell som talare under årets Scandinavian Gem Symposium. Det anförande han kommer hålla handlar om den nya värlsdomspännande utbildningsinstitutionen World Gem Foundation vars nordiska gren Scandinavian Gem Academy lanserades härromdagen. Uppdaterat dagsprogram för konferensen följer här:


Scandinavian Gem Symposium 2016.
18 Juni 2016 i  ”Kulturkuben” vid Värgårdsskolan, Östgötagatan 8 i Kisa.

 
8.00 Öppet för registrering.
9.00 Välkomnande. Conny Forsberg och Jan Asplund.
9.10 Sweden from Precambrian to modern gemology. Geology, mineralogy, chemistry, history and its importance for development of sciences. - Peter Lyckberg.
9.30 Building trust to gem market: Latvian experience. - Peters Brangulis.
10.00 Advanced Gemmological instruments by MAGI - Alberto Scarani och Mikko Åström.
10.15 Paus med kaffe, tilltugg och mingel.
10.45 Crystalline Showcases. - John Koivula.
11.45 Commercial vs Precision Cut. - Conny Forsberg.
12.15 Lunch.
13.30 "World Gem Foundation" - Geoffrey Dominy.
13.50 On the History of the Science of Diamonds. - Jan Asplund.
14.20 The (R)Evolution of Synthetic and Treated Diamonds in the Gem Market: From Single Stones to Melee. - Thomas Hainschwang.
15.20 Paus med kaffe, tilltugg och mingel.
16.00 Gem Pegmatites, formation, geology-mineralogy-gemology. Some observations from In situ studies on
5 continents. - Peter Lyckberg.
16.45 Round table talks on ethics and fair trade.
17.30 Avslutning - Conny Forsberg och Jan Asplund.
(Tiderna är ungefärliga och vissa förändringar i upplägget kan komma att ske.)
Ca 19.30 Bankett på Storgården i Rimforsa. Deltagande på banketten bokas separat via scangem.se.

 
Biljetter bokas via www.scangem.se. Mer information om symposiets talare, vägbeskrivning, boendealternativ med mera hittas på sgs.gemology.se.
I samarbete med Sveriges Gemmologiska Riksförening - www.gemmologiska.se
Symposiet stöds och sponsras av:
 MAGI – www.gemmoraman.com
World Gem Foundation – www.worldgemfoundation.com
Scandinavian Gem Academy – www.scandinaviangemacademy.se


Igår torsdag den 28/4 lanserades det nybildade internationella utbildningsinstitutet World Gem Foundation vilket är en organisation som tillhandahåller gemmologiska kurser och utbildning. I norden representeras World Gem Foundation av Scandinavian Gem Academy vilket är ett samarbete mellan mig och Conny Forsberg.
Kurserna som erbjuds är till övervägande del internetbaserade men ett antal praktiska kurser kommer också att finnas tillgängliga inom kort. Den tyngsta kursen är den som heter Career Gemmology vilken omfattar drygt 1200 sidor kurslitteratur fördelade på 78 kapitel. Även enklare orienteringskurser inom jade & opal samt organiska ädelstensmaterial finns tillgängliga till mycket fördelaktiga priser jämfört med andra institutioner som erbjuder liknande kurser online.

Responsen på kursernas upplägg, innehåll och utseende har varit överväldigande positiv och kvaliteten på kurserna är mycket hög, faktiskt har personer med erfarenhet av GIA kurser uttryckt att våra kurser verkar vara ganska mycket bättre. Vi håller med om det. Scandinavian Gem Academys kurser går ordentligt på djupet samtidigt som det ingår betydligt mer gradering och värdeaspekter i materialet vilket är något som saknas helt eller endast beskrivs översiktligt i andra gemmologiutbildningar.

Läs mer om Scandinavian Gem Academy och kursutbudet på hemsidan: www.scandinaviangemacademy.com
Stenen på bilden är en glasfylld safir som kommit i kontakt med gaslåga vid reparationsarbete. Som synes så har glaset börjat smälta och stenen är i stort sett helt förstörd. Inte roligt.

Glasfyllda safirer och rubiner är vanliga idag och om man arbetar med smycken och ädelstenar är det viktigt att veta hur man identifierar dessa stenar. Det är egentligen inte särskilt svårt att lära sig se om t ex en blå safir fått sitt utseende förbättrat genom en glasbehandling. Kunskap och förstoring är det allra viktigaste för att man ska undvika kostsamma misstag. I det bifogade dokumentet nedan kan du läsa mer om glasfyllda blå safirer, vad man bör tänka på och hur man identifierar dem.
 
Då en blå safir belyses med blå laser (405nm) förväntas inte att den ska visa röd färg om den är naturlig och obehandlad, istället brukar den reaktionen vara en tydlig indikation på att stenen är beha Då en blå safir belyses med blå laser (405nm) förväntas inte att den ska visa röd färg om den är naturlig och obehandlad, istället brukar den reaktionen vara en tydlig indikation på att stenen är beha
Blå safirer som fått sitt utseende genom att "glasfyllas", alltså lagts i en vakumugn tillsammans med blyglas färgat av kobolt och genom värmning fått sprickor och håligheter utfyllda med glas har blivit vanliga på smyckes och ädelstensmarknaderna. Dessa stenar är enkla att identifiera och de flesta gemmologer använder en enkel 405nm laserpenna och/eller ett Chelsea filter. Båda instrumenten gör att förekomst av kobolt ger en röd reaktion hos stenen som undersöks. Testen är enkla och görs med lätta, portabla och billiga instrument och det vanliga är att man inte tittar nogrannare på blå safirer som ger ger röd färg i dem. Dock bör man ha i bakhuvudet att det faktiskt förekommer, om än ytterst sällsynta, naturliga blå safirer som har så hög krom halt att de "lurar" dessa enkla och effektiva instrument. Detta fick jag erfara nyligen då jag undersökte ett antal safirer och snabbt kunde konstatera att en av dem stack ut genom sin reaktion då jag belyste dem med blå laser. Efter undersökning i förstoring, med UV-ljus samt Vis-NIr spektroskopi fastslogs att safiren i fråga ändå var naturlig och inte behandlad med någon form av kobolt, varken som färggivare i glasfyllning eller genom ytlig diffussion. Kromhaltiga safirer ger röd fluorescens under långvågigt uv-ljus vilket stenar som färgats av kobolt inte gör. O´donoghue skriver i Gems 6th edition (2006) att det förekommer blå safirer vilka fluorescerar rött undet långvågigt uv-ljus men konstaterar samtidigt att det är extremt ovanligt och att bara ett fåtal stenar som ger denna reaktion dokumenterats i litteraturen.
Krom är dokumenterat i blåaktigasafirer från b la Queensland i Australien och Madagaskar men dessa stenar brukar ha grönaktiga toner samt uppvisa färgväxlingseffekt mot brunrött. Mest troligt är att stenen i fråga härrör från Sri lanka då de flesta kromrika blå safirer som dokumenterats är därifrån.
I dokumentet nedan görs en undersökning av en blå safir vilken visade sig innehålla hög kromhalt vilken gav oväntade resultat vid undersökning med både 405nm laser, chelsea filter och UV-ljus.
CIBJO är en världsomspännande organisation som arbetar för standarder och riktlinjer inom smyckes och ädelstensbranschen. De publicerar sina "blue books" vilka är samlingar med definitioner för terminologi för diamanter, ädelstenar, pärlor, ädelmetaller mm och dessa samlingar har till helt nyligen funnits tillgängliga gratis på deras hemsida www.cibjo.org men de har nu beslutat att ta betalt för att ladda hem dem vilket jag tycker är synd och tror är dåligt för arbetet med att implementera deras definitioner och harmonisera terminologin på ädelstensområdet.
De olika Blue books uppdateras och omarbetas då och då och fortfarande finns de att läsa gratis via andra organisationer som t ex AGA: http://accreditedgemologists.org/ och vissa länders kontrollmyndigheter (motsvarande Swedac)
 
Jade är ett ädelstensmaterial som varierar oerhört i värde beroende på exakt kvalitet, färg och graden av eventuella behandlingar. Terminologi och definitioner kring jade är dessutom under förändring vilket gör att det kräver ganska mycket kunskap av den som arbetar med jadeföremål varesej det är som handlare eller värderare. De flesta känner till att jade kan vara antingen jadeit eller nefrit, alltså två olika mineral. Detta har dock ändrats under senare tid och föremål som består av de jadeitliknande mineralen omfacit och kosmoklor får också under vissa förutsättningar kallas jade.
De flesta i branschen känner även till att benämningen "Imperial jade" betyder den högsta kvaliteten hos grön jadeitjade medan "Hetian jade" betecknar helt vit nefritjade. Hetian jade har under senaste årens auktioner matchat och till och med vissa år slagit imperial jade föremål i fråga om uppnådda priser. Det finns dock många andra benämningar för olika färger och färgstruktur hos både jadeitjade och nefritjade vilka för det mesta härrör från traditionella kinesiska namn.
Att identifiera om ett jadeföremål består av jadeit eller nefrit är sällan någon större utmaning för en gemmolog med rätt utrustning och kunskap. Svårare är att identifiera om jadeit utsatts för blekning och/eller färgning vilket är mycket vanligt och påverkar värdebilden avsevärt. Jadeitjade benämns A-jade om den är obehandlad, B-jade om den blekts och C-jade om den färgats. Vanligt är en kombination av B och C.
VIll eller behöver du lär mer om Jade? Hör i så fall av dig till info @ gemacademy . se så ordnar jag en skräddarsydd workshop eller föreläsning på temat!
Scandinavian Gem Symposium 2016 är såklart inte något någon seriös aktör inom ädelstensområdet missar så se till att boka din biljett i god tid!
Det har gått många årtusenden sedan mäniskan för första gången lärde sig hantera verktyg. Till en början antagligen pinnar och benbitar men såsmåningom även sten i form av t ex flintaskärvor för att vässa trädgrenar i jaktsyfte eller för att användas vid slakt eller bereda skinn. Flisor av flinta är vassa och hårda och kan ha varit de första skärverktyg människor använt. Nefrit är betydligt ovanligare än flinta men i de trakter de förekommit så har ganska tidigt materialets hållbarhet och seghet gjort att det använts både som verktyg och i dekorationssyfte. Angående vilket ädelstensmaterial som använts längst av människor i syfte att smycka sig pågår en evig diskussion mellan de läger som försepråkar pärlor och de som förordar bärnsten. Andra material som använts tidigt både för praktiska, dekorativa och statusmässiga föremål återfinns korall, ben, horn och tänder, särskilt om de senare bestått av elfenben. Elfenben är antagligen efter jade det material som värderats högst av flest av varandra oberoende kulturer.
Elfenben är vackert, tacksamt att snida i samt lämpar sig för intrikata detaljer och var innan plast blev var mans egendom ett material som fyllde många behov som senare ersattes av olika plaster t ex kammar, knappar, ställ hos stränginstrument, biljardbollar, hårnålar, pianotangenter mm.
Den mest kända källan till elfenben är elefantbeter vilket gjort att elefanter länge jagats i huvudsak för sina betar. En annan källa till elfenben är flodhäst, dock håller flodhästens betar inte lika hög kvalitet som elefantens, har mer begränsande form och är betydligt mindre. Flodhäst är även antagligen det farligaste djur som finns att jaga. Elfenben finns hos ganska många djurarter, närmast för oss i Sverige är vildsvin. Vildsvinsbetar består av elfenben men det är svårt att göra så mycket av dem då de är ihåliga och för det mesta alltför tunna för att det ska gå att skulptera dem vackert. Narvalens spjut består även det av elfenben men det är idag strikta handesrestriktioner kring dessa föremål som under europas medeltid emellanåt såldes som om de vore enhörningshorn.
Skulpturmässigt begränsas narvalshorn (eller narvalens tand som det egentligen är) av att de är ihåliga. Även valrossens betar och kaskelottens tänder består av elfenben men inte av samma kvalitet som hos elefanternas betar. Dessuton inte av samma storlek vilket gjort och gör att elfenbensföremål från olika arter används väldigt olika. För oss nordbor kan det vara intressant att veta att det faktiskt finns flera fynd av skulpterade elfenbensföremål daterade till sen järnålder / vikingatid. B la något schackspelsliknande som jag kanske återkommer till i framtida inlägg eller annorstädes.
Nåväl, elfenben av högsta kvalitet kommer alltid från elefanter och marknaden för elefantelfenben finns till övervägande del i Asien och framförallt Kina.

Vem köper då elfenben? Kina och Filipinerna är dominerande markander för elfenben beroende på att det är i de länderna både vilja och ekonomi finns att köpa elfenben. Intressant är ändå att en majoritet av de som köper elfenben enligt undersökningar i Kina skulle låta bli om det var förbjudet. Likaledes intressant är att de personer som köper elfenbensföremål tillhör den någorlunda bildade övre medelklassen i Kina, elfenbenshandel är alltså inte något exklusivt för någon form av "superklass" utan en statusmarkör vilken kan jämföras med jade av högre kvalitet.

Visst kan man se med glädje på det besked som kom från myndigheterna i Hong Kong förra veckan kring deras ambition att faktiskt såsmåningom helt förbjuda handel med elfenben. Hong Kong är idag den största marknaden för elfenben och även om elefanten som art inte längre är direkt hotad så beror det på ekonomiskt stöd och västerländsk turism och vilja att se djur i naturlig miljö och inte på att det skulle finnas någon tillräcklig efterfrågan för någon form av uppfödning eller regelbunden "skördning" av elefanter.
DET ÄR DOCK FORTFARANDE LAGLIGT ATT HANDLA MED ELFENBEN I HONG KONG!
Elfenben har i olika tider och kulturer haft värde som råmaterial för tillverkning av bruks och dekorationsföremål. Elfenben har egentligen aldrig varit ett rent nyttomaterial men i ganska många kulturer och i olika tider ansetts värdefullt. Idag finns en kapitalstark marknad där det betalas höga summor för elefantelfenben framförallt i Asien, de Nord Amerikanska och Afrikanska marknadarna är dock inte oansenliga medan t ex Europa och Sydamerika får anses helt ointressanta i samband med elfenbenshandel.

CITES konventionen reglerar handeln med elfenben och även t ex korall, horn, ben och skal.
Ska du nödvändigtvis släpa hem något som skulle kunna var elfenben eller t ex korall eller snäckor från semestern så kontakta jordbruksverket så du slipper bidra till utrotning av hotade arter.
Etiketter: elfenben
Scandinavian Gem Symposium, SGS, arrangeras av Sveriges Gemmologiska RIksförening, SGRF, i sammarbete med initiativtagarna till symposiumet Jan Asplund och Conny Forsberg. SGS är det största och viktigaste eventet inom ädelstensområdet i Sverige på många år och kommer besökas av flera av de viktigaste aktörerna, största auktoriteterna och kunnigaste experterna inom ädelstensområdet i hela norden, konferensen kommer hålla allra högsta klass mätt även med Europeiska mått.
Deltagande får anses vara en självklarhet för alla som har möjlighet och är seriöst intresserade av gemmologi i Sverige och kommer vara ett lyssande tillfälle för kontaktskapande för alla som vill utveckla sin ädelstensrelaterade verksamhet eller vill få in en fot på marknaden.
Biljetter köpes via http://scangem.se och mer information om konferensen hittar du här: sgs.gemology.se

Medlemmar i Sveriges Gemmologiska Riksförening kommer få rabatt på biljettpriset som ungefär motsvarar årsavgiften. Vill du bli medlem så fyll i uppgifterna i denna länk: http://www.gemmologiska.se/medlem.php

Senaste inlägg:

Bloggarkiv

Vill du kommentera, tillägga eller fråga något om specifikt blogginlägg så klicka på rubriken för det inlägget så finns ett formulär för kommentarer där. Vill du kommentera eller fråga något kring bloggen och hemsidan i allmänhet så går det bra här:

Kommentarer:

Scandinavian Gem Academy; Career Gemmology är Norra Europas bästa gemmologiutbildning!

Ämnen i bloggen:

Rubin från Winza, Tanzania, infattad i silver.