2015 > 06

Under hösten 2014 diskuterade min vän gemmologen Conny Forsberg och jag möjligheten att anordna en gemmologisk konferens av hög internationell standard i Sverige. Vi beslutade att anordna det hela på egen hand och anser oss nu vara på mycket god väg att uppnå vår målsättning. Dels genom de tre namnen ovan i kombination med oss själva men även för att vi redan nu vet att flera av både Europas och övriga världens mest kunniga personer inom olika delar av ädelstensområdet kommer närvara under konferensen.
Detta är alltså både en fantastisk möjlighet att lära sig mer om ädelstenar och att få möjlighet att träffa vår tids största experter inom sina områden samt träffa och lära känna kollegor från framförallt övriga norden men även från Europa och övriga världen.

I gemmologiska läroböcker och kursmaterial så beskrivs under kapitlen om opal ofta hur man kan skilja naturlig opal från syntetisk genom att betrakta stenen från sidan. I de syntetiska opalerna tillverkade främst av det franska företaget Gilson, så ser man ofta en tydlig kolumnär struktur som sägs bevisa det syntetiska ursprunget. 
På bilden här visar den nedre bilden strukturen i just en Gilson tillverkad syntetisk opal. Den övre delen visar en opal från Etiopien som är helt naturlig men ändå har kolumner som påminner om de man ser i syntetiska opaler. En etiopisk opal jag själv slipat och därmed vet är naturlig lämnades av den som köpt den av mig in till välkänt auktionsverk i Stockholm för ett par år sedan och fick till svar att stenen skulle vara syntetisk och därför tog de inte emot den. Det är lika pinsamt att identifiera en naturlig sten som syntetisk som det är att göra tvärtom, alltså missta en syntetisk sten för naturlig.
Har man sett och fått undersöka några av varje av de ovanstående är det inte särskillt svårt att se skillnad mellan dem. Det görs hela tiden nya fyndigheter av ädelstenar, ovanliga material blir allt populärare och det produceras alltfler konstgjorda och syntetiska material så det gäller att vara intresserad och hänga med på alla nyheter som presenteras på ädelstensområdet, annars är risken stor att man börjar göra bort sig.

Taupe diamond segregator är ett instrument som i likhet med många andra, ofta billigare varianter, kan hjälpa till att skilja mellan diamanter som möjligen kan vara syntetiska eller fått sin färg förbättrad med hjälp av HPHT teknik. Det är en stor skandal att de under JCK i Las Vegas nyligen nästan helt ostört kunde sälja sitt instrument som om att det kunde skilja mellan syntetiska och naturliga diamanter. Till och med på företaget Kassoy, som normalt säljer högkvalitativ utrustning till både gemmologi och guldmedsbranschen, hemsida påstås idag 17/6-2015 instrumentet kunna skilja ut syntetiska diamanter: "The new Taupe Diamond Segregator is able to distinguish natural diamonds (earth mined) from manmade (lab created) stones with one-touch instant results. Traditional diamond testers using thermal or electric conductivity will not separate the two. The Taupe's practical, portable and compact design allows you to test anywhere with instant results. Powered by included AC adapter. One year warranty. The Taupe is only for colorless stones, and diamonds D through I." Vore påståendet sant hade det handlat om en miljardindustri men beskrivningen är en ren och skär LÖGN. Instrumentet kan indikera diamanttyp, ingenting annat.
Att syntetiska färglösa diamanter alltid tillhör typ II borde inte vara så svårt att förstå för en normalbegåvad gemmolog men uppenbarligen säljs både Taupes instrument och b la HRDs D-Screen och många andra med beskrivningar som om att dessa instrument skulle kunna särskilja syntetiska från naturliga diamanter viket inte är sant och det vet både de som tillverkar och säljer instrumenten. D-screen är en storsäljare men vad det instrumentet säger betyder ingenting, förutom att stenen KANSKE kan vara syntetisk. Detsamma gäller Taupes Diamond Segregator och instrument lanserade av både GIA och SSEF varav SSEFs variant är den absolut billigaste men kräver tillgång till egen kortvågig uv-lampa.

Att branschen är full av folk som tror på och köper all möjlig teknisk utrustning utan att tänka efter är ingen nyhet men det är faktiskt pinsamt med den hysteri som råder kring syntetiska diamanter och övertron på dyra instrument. Äger man inte en kortvågig UV-lampa är man ingen gemmolog men är man det och förstår det minsta lilla kring diamanttyper så förstår man även att det inte kräver mer än en kvuv-lampan och ett vanligt diamantgraderingspapper för att kunna avgöra precis lika mycket som något av de ovan nämnda "testerit" instrumenten.

Det mest vansinniga i det hela jag själv upplevt är att det senaste tiden spritts en idiotisk idé om att alla typII diamanter skulle vara syntetiska. Antagligen en konsekvens av marknadsföringen av instrument som t ex taupes diamond segregator.
De största och mest kända diamanterna genom historien som Hope, Cullinan, Sancy och de flesta andra mer berömda diamanter är just typII stenar och skulle med t ex taupes instrument klassas som syntetiska.
Det krävs en rejäl uppryckning av hela branschen på det här området.


DeBeers lanserade nyligen ytterligare ett instrument som ska kunna identifiera melee diamanter, nyligen lanserade GGTL ett liknande instrument och för ett drygt år sedan började SSEF marknadsföra sin ASDI. Alla är instrument som fungerar för att hitta syntetiska diamanter i paket med vad som borde vara naturliga. Priset för dessa instrument är dock fortfarande betydligt högre än vad det normala auktionsverket, guldsmeden eller antikhandlaren rimligen kan tänkas investera.

Härromdagen kom senaste katalogen från Sargenta i brevlådan. Som vanligt finns det mesta i material och verktygsväg för både proffesionella guldsmeder, silversmeder och andra som sysslar med att tillverka och laga smycken av alla de slag.
Det som ändå får mig att tvivla på hur seriöst företaget är och om de verkligen vet särskillt mycket om produkterna de säljer är de sidor som säljer stenar och pärlor. Rubriken "Halvädelstenar" är en direkt provokation mot den seriösa delen av ädelstensbranschen. Att de sedan fortsätter med att blanda svenska och engelska namn för ädelstenar och till och med kommer med nya stavningar som varken hör hemma på svenska eller engelska ger ett minst sagt oseriöst intryck.
Det antagligen värsta är dock att de påstår att alla deras pärlor är naturliga. Inte någonstans nämns nämligen att de produkter de benämner pärlor och sötvattenspärlor skulle vara odlade.

Det hela är oseriöst och bevis på stor okunnighet (för inte kan de väl medvetet försöka lura sina kunder att köpa konstgjorda material genom otydliga formuleringar och "svengelska" utryck?), men inte ovanligt då liknande benämningar och formuleringar är vanliga i både annonser och butiker. Det hela måste ses som ett symptom på att stora delar av ädelstens och smyckesbranschen är mindre seriös och okunnig samtidigt som det finns en utbredd självgodhet bland aktörer i branschen att man minsann själv är bäst på de man gör.

Kombinationen av okunnighet och oseriösa aktörer är ett stort problem och ett hot mot hela branschen, betydligt större än så kallade "hot" från t ex syntetiska och behandlade ädelstensmaterial.

Senaste inlägg:

Bloggarkiv

Vill du kommentera, tillägga eller fråga något om specifikt blogginlägg så klicka på rubriken för det inlägget så finns ett formulär för kommentarer där. Vill du kommentera eller fråga något kring bloggen och hemsidan i allmänhet så går det bra här:

Kommentarer:

Scandinavian Gem Academy; Career Gemmology är Norra Europas bästa gemmologiutbildning!

Ämnen i bloggen:

Rubin från Winza, Tanzania, infattad i silver.