2015 > 03

Diamanter som på övre bilden utsätts för långvågigt UV-ljus och på nedre för kortvågigt. Som synes reagerar de flesta naturliga diamanter betydligt mer under långvågigt UV-ljus Diamanter som på övre bilden utsätts för långvågigt UV-ljus och på nedre för kortvågigt. Som synes reagerar de flesta naturliga diamanter betydligt mer under långvågigt UV-ljus

När man undersöker diamanter för att se om de är naturliga eller syntetiska så är UV-ljus av olika slag ett viktigt instrument. Belyser man diamanter med omväxlande kort och långvågigt UV-ljus så får de allra flesta naturliga diamanter en starkare reaktion unde långvåg än under kortvåg. För syntetiska diamanter är förhållandet det omvända, de reagerar vanligen starkare under kortvåg än långvåg. Dessa reaktioner är inga lagar utan bara indikationer.
Med hjälp av kortvågigt UV-ljus kan man även få indikation om stenen man testar tillhör typ I eller typ II. (läs mer om diamanttyper HÄR) Är diamanten man testar färglös, alltså färggraderad ca D - J, (mer om diamantgradering HÄR) så får man genom att testa om diamanten släpper igenom kortvågigt UV-Ljus information som kan bekräfta att diamanten är naturlig eller behöver testas vidare. Släpper diamanten igenom kortvågigt UV-ljus tillhör den rimligen typ II vilket alla färglösa syntetiska diamanter gör. Släpper diamanten inte igenom kortvågigt UV-ljus tillhör stenen en diamanttyp som inte kan vara syntetisk utan alltså är naturlig. 
Har man tillgång till fluorescensmikroskop så ser man ibland mönster i diamanter vilka kan vara till stor hjälp vid identifiering av syntetiska stenar. Ibland får man även indikationer genom att se på stenen genom korsade polariserande filter, t ex så få de flesta syntetiska diamanter inga interferensfärger utan man ser mer mörka och ljusa fält. Äldre syntetiska diamanter är ofta magnetiska samt uppvisar färgzoneringar och har inneslutningar man ofta ser i förstoring. Det är ganska stor skillnad i hur svårt det är att identifiera moderna syntetiska diamanter och äldre, alltså diamanter tillverkade under 1980 och 1990 talen.

På bilden en diamant som undersöks genom att belysas med kortvågigt UV-ljus. Diamanten ligger med bordet nedåt och påminner om en svart pyramid. Det gröna skenet avslöjar dock att diamanten släpper igenom kortvågigt UV-ljus vilket betyder att den kan vara syntetisk. Som synes på bilden fluorescerar inte diamanten under test för kortvågigt UV-ljus. UV-ljus används alltså på olika vis för att identifiera diamanter som kan vara syntetiska

Namnet Heliolit kan betyda två olika saker. Dels kan heliolit vara en fosilliserad korall men Heliolit används även som benämning för ortoklas, en fältspatvariant, som innehåller hematit, ofta i form av små plattor vilka gör att stenen får en orange ton. Ordet heliolit används i samband med ortoklas för att det påminna om sol och föra tankarna till Solsten som är en annan variant av fältspat, nämligen oligoklas, vilken är mer känd och vanligen betydligt dyrare än ortoklasvarianten som också ibland kallas "sunstar" för att skiljas från den "äkta" solstenen.

Hårdhet anges vanligen i Mohs, alltså en skala som sträcker sig från 1 till 10 där 1 är mjukast och representeras av ren talk och där tio är diamant. Mellan talk och diamant finns ytterligare 8 mineral vilka tillges ett allt högre nummer beroende på vilka material de kan repa. Så långt är det ganska enkelt.
Vad är då skillnaden mellan hårdhet och till exempel seghet? En tallrik tillverkad av porslin är hård, det går inte att gravera i den med en kniv. Tappar man däremot proslinstallriken i golvet kommer den att gå sönder. En tallrik av plast är lätt att gravera och repa med en kniv men en om man tappar plasttallriken i golvet kommer den antagligen inte gå sönder. Aningen förenklat kan man alltså dra slutsatsen att plast är mjukt men hållbart och att porslin är hårt men inte särskillt hållbart.
Det finns även andra sätt att mäta hårdhet och hållbarhet, t ex kan man mäta hur mycket tryck ett material tål, hur mycket värme som krävs innan ett material deformeras, vilka krafter som krävs för att dra isär ett material osv. Brinell, Vickers, Rockwell och Leeb är olika metoder och enheter för mätning av hårdhet vilka inte är helt enkla att översätta i varandra eller till t ex Mohs hårdhetsskala.
Täljsten innehåller talk och har ett väldigt lågt värde på Mohs skala men är samtidigt ett material som används inom högtrycksfysik och bland annat i maskiner som tillverkar syntetiska diamanter just därför att det är så hårt och motståndskraftigt mot extremt höga tryck. Samma material som används i diamantpressar där det utsätts för tryck kring 50 - 70 kilobar utan att förändras klarar inte att motstå repning av en bit äggskal. Hårdhet är relativ.

Begreppet hållbarhet kan betyda extremt olika saker eftersom det kan handla om motståndskraft mot både repning, tryck, syror, värme och alla möjliga andra slitage. Bland de mest hållbara material som finns hittar vi nefrit, alltså en variant av jade som är både seg och motståndskraftig mot det mesta.
Nefrits seghet och hållbarhet är förklaringen till att de mest intrikata och fantastiska ädelstensskulpturer vi ser nästan alltid är gjorda i nefrit.

Sveriges Gemmologiska Riksförening höll sitt årsmöte i lördags och i samband med det var Jef Van Royen inbjuden och han höll föredrag kring syntetiska och färgbehandlade diamanter. 
Van Royen är numera pensionerad men arbetade i över 30 år hos HRD i Antwerpen med bland annat forskning kring syntetiska diamanter. Under sin utmärkta föreläsning förklarade han att alla syntetiska diamanter går att identifiera och han poängterade flera gånger vikten av att identifiera diamanttyp för att få en första indikation om en färglös diamant är naturlig eller kan vara syntetisk eller är behandlad med HPHT för att bli mer färglös.

Som läsare av denna blogg påminnts om flera gånger under åren så tillhör alla färglösa syntetiska diamanter typ II och ser man att en diamant tillhör denna typ så bör man vara försiktig och helst skicka stenen till ett laboratorium eller åtminstonne någon som har tillgång till UV-VIS och laser induced PL spektroskopi (t ex Ädelstensakademin). Att se om en diamant tillhör typ II gör man genom att se efter om stenen är transparent för kortvågigt (253,7nm) uv-ljus antingen med hjälp av något av alla de instrument som finns att köpa eller genom att helt enkelt hålla diamanten som ska testas mellan en kortvågig uv-lampa och ett material man vet fluorescerar under kortvågigt uv-ljus, en syntetisk rubin fungerar utmärkt, man måste såklart se till att inget ljus går direkt från lampan utan allt ljus måste gå igenom diamanten. Fluorescerar rubinen så är diamanten uvtransparent och tillhör därmed typII (eventuellt kan den tillhöra typIaB men det är mycket sällsynt och det kommer i så fall visa sig hos laboratoriet att den är naturlig)
Van Royen rekomenderade såklart HRD:s eget instrument D-screen men att köpa det instrumentet är i mitt tycka att kasta 20000kr i sjön eftersom att det finns flera betydligt billigare instrument för samma sak, de kan till och med vara bättre eftersom D-screen kan vara svår att använda om diamnten är infattad.

Van Royen beskrev tydligt och bra skillanden mellan de olika tillverkningsmetoder som finns för syntetiska diamanter samt vilka metoder och tekniker som används för att förbättra färg i både syntetiska och naturliga diamanter. Det är betydligt svårare att avgöra om en fantasifärgad diamant fått sin färg på naturlig väg eller genom konstgjord behandling än att identifiera om en diamant är naturlig eller syntetisk.
De flesta behandlingar som ger bättre färg hos diamanter kan identifieras med FTIR men även i laboratorier med all tillgänglig teknik och utrustning så kan det ändå hända att vissa stenar inte går att identifiera med säkerhet, detta gäller särskilt gröna diamanter. Skälet till det är att gröna diamanter får sin färg på precis samma vis på konstgjord väg som i naturen.
Har man tur så kan man se spår av vissa behandlingar genom att studera inneslutningar i diamanter och se hur de påverkats av olika behanlingar vilka ofta är kombinationer av värme, tryck och strålning. När man vill förbättra färg med hjälp av HPHT så används högre tryck och temperaturer än vad som krävs vid tillverkning av diamanter eller då de bildas naturligt. Detta för med sig att inneslutningar får utseenden som inte förekommer naturligt och därmed hjälper till att visa att en diamant utsatts för behandling. Detsamma gäller den ännu ovanliga LPHT behandlingen, alltså hög värme men lågt tryck. Vid LPHT tillsätts vätgas, precis som vid tillverkning av CVD diamanter, viken förhindrar omkristallisation av diamanten till grafit eller att den helt enkelt brinner upp. Det är värmen som orsakar färgförändringar hos diamanter så man identifierar LPHT på samma vis som HPHT behandlade stenar.

År 1226 infördes bärnstensregalen vilket betydde att bärnstensproduktion och handel styrdes av Tyska Ordern vilka på eget initiativ förklarade alla ostpreussiska bärnstensfyndigheter för sina. Tyska ordern bestod av en samling ganska misslyckade korsriddare men deras bärnstensmonopol kom att bestå i olika form i Tyskland och delvis i Danmark i över 600år. Först 1837 hävdes regalen av de preussiska ständerna. Bärnsten har alltså länge varit en eftertraktad ädelsten med en marknad som varit ganska stabil under väldigt lång tid. En produkt Tyska Ordern fick inkomster ifrån var katolska radband vilka ofta tillverkades av bärnsten eftersom det fanns en föreställning om att bärnsten kunde motverka diverse onda ting. 

En situation som liknar bärnstensregalen hittar vi idag i Namibia där sedan 1908 ett stort område av landets södra kust är avspärrat för befolkning och utomstående där det bara tillåts diamantbrytning, även här i monopolform. Sperrgebiet infördes av kolonialmakten Tyskland 1908 för att garantera Deutsche Diamantengesellschaft tillgång till diamanter. Efter första världskriget tog Sydafrikaner över området och såsmåningom kom det i DeBeers händer. Under 1990-talet köper Namibiska staten 50% av verksamheten och idag kontrolleras Sperrgebiet av Namdeb Diamond Corporation, ett företags som ägs till hälften var av DeBeers och Namibiska staten.

Det är inte ovanligt att områden med viktiga malm och ädelstensfyndigheter spärras av och ställs under bevakning men det som gör t ex sperrgebiet så speciellt är att området varit isolerat från utomstående så länge, över 100 år, vilket torde vara ganska unikt i världen.

Läs mer om Bärnsten Här! och om Diamanter Här!

 

För någon vecka sedan gjorde jag på förekommen anledning ett inlägg med en lista över akronym som förekommer bland främst laboratorier, graderingsföretag, organisationer, utbildningscenter samt som personliga titlar inom gemmologi och ädelstensvärdering. Den listan gjordes istort sett direkt ur huvudet men jag har insett att det finns behov av att reda ut fler titlar så har under dagen samlat fler på denna sida: FÖRKORTNINGAR OCH AKRONYM INOM GEMMOLOGINS VÄRLD. Det finns extremt många titlar, institut, labb och organisationer inom ädelstensområdet. Nuvarande listan har närmare 80 förkortningar och då har jag ändå gallrat ganska mycket särskilt vad gäller personliga titlar, mindre kända laboratorier och nationella organisationer. 
Man kan fråga sig varför förkortningarna är så många och om man verkligen måste känna till och hålla reda på alla?  Svaret är att JA det måste man, eller åtminstonne känna till hur man kontrollerar att personer som använder titlar verkligen får göra det och att titlarna faktiskt innebär att innehavaren kan någonting.
Gemmologi är tvärvetenskap, det krävs att gemmologer är duktiga inom både mineralogi, historia, kemi, fysik, konst, guldsmide och geologi. Därför har det varit svårt att etablera ämnet som egen universitetsdiciplin på högre nivå samtidigt som det finns en över 100-årig tradition att det är vissa fristående institut som styr standarden för gemmologiutbildning i världen.

Etiketter: akronym, gemmologi
När det gäller benämning av färg hos ädelstenar så har det genom historien använts många olika fantasifulla benämningar, ofta skapade av försäljare för att öka attraktionskraften hos sina varor. Den för rubin mest kända benämningen av färg är duvblodsfärgad vilket inte har någonting med duvors blod att göra utan är en beteckning för rubin som har den allra bästa färgen, traditionellt associerad med rubiner från Burma men lika fina rubiner har under senaste åren hittats även i Mozambique där kanske de största rubinfyndigheterna någonsin påträffats och bryts sedan 2008. I Burma har benämningen "rabbits blood" använts för rubiner som är något mörkare röda än "pigeon blood" och benämingen "the crying Indian", den gråtande indiern, för riktigt mörka rubiner. Det ansågs nämligen länge att Indier av någon anledning köpte rubiner som var så mörka att de burmesiska försäljarna själva tyckte att de indiska köparna borde gråta över den låga kvaliteten. Eventuelt kan historien om att indier köpte rubin av låg kvalitet hänga ihop med att man i Indien tidigt lärde sig att värmebehandla rubiner och safirer för att de skulle bli klarare och få bättre färg.

http://www.jckonline.com/blogs/chain/2015/03/05/7-things-you-probably-dont-know-about-rubies
Etiketter: rubin, burma, duvblod

Igår, 9 mars 2015, hade Dagens Industri en artikel med titeln "Syntetiska stenar hotar diamantbranschen". I artikeln nämns att priserna på rådiamanter fluktuerar vilket inte är någon större nyhet även om de sedan en tid har sjunkit och antagligen kommer fortsätta sjunka för att stabiliseras på en nivå där det finns rimlig lönsamhet att köpa råsten, få den slipad och sälja vidare till grossist eller slutkund. Sedan drygt 30 år har tillverkningen av syntetiska diamanter utvecklats, ökat och förbättrars vilket alla känner till och detta är inte konstigt men att DIs skribent från det drar slutsatsen att syntetiska diamanter skulle vara ett hot mot hela diamantbranschen? Hur drogs den slutsatsen och vem ska tro på det?

Förstörde syntetiska rubiner då de för över 100år sedan började användas i smycken rubinmarknaden?
Förstörde syntetiska smaragder smaragdmarknaden?
Förstörde odlade pärlor marknaden för naturliga pärlor?
Dessutom vet alla som är aktiva i branschen att det till stor del är samma ägare till de största diamantgruvorna och de som tillverkar syntetiska diamanter, tydligast exempel är såklart DeBeers och deras dotterbolag Element 6. Visst finns teoretiskt möjligheten att stora bolag som sysslar både med naturliga och syntetiska diamanter kan använda sin produktion av syntetiska stenar för att orsaka osäkerhet på markanden och eventuellt slå ut några små aktörer men har svårt att se hur ett sådant agerande i längden skulle gagna någon.

http://www.di.se/…/syntetiska-stenar-hotar-diamantbranschen/

Ser man prisutvecklingen på slipade runda diamanter mellan ca 0,70-4,0 carat senaste månaderna så har priserna överlag sjunkit. Spannet 1-1,5ct sjönk under hösten men har nu stabiliserats. Stenar mindre än 0,7ct och större än 4ct har hållit stabil prisnivå medan priserna för mellanstorlekarna justerats, främst nedåt men för vissa lägre kvaliteter avseende klarhet med bra färg faktiskt ökat både inom 3,5-3,99ct spannet och 0,7-0,99ct, dock med stora variationer beroende på den individuella stenen.

Det förekommer enormt många olika förkortningar och akronym inom ädelstensområdet och det går inte att hålla reda på alla. Här en lista över några av de viktigaste förkortningar som används av större organisationer, graderingsföretag, laboratorier och personliga titlar för gemmologer och ädelstens och smyckesvärderare. Se till att ställa frågor när någon börjar använda sig av förkortningar!

AA-CJI - Accredited Appraiser of the Canadian Jewellers Institute.

AGA – Accredited Gemologists Association.

AG CIG – Accredited Gemmologist from the Canadian Institute of Gemmology.

AGL – American Gemological Laboratories.

AGS – American Gem Society.

AGSL – The American Gem Society Laboratory.

AGTA – American Gem Trade Association.

AIGS – Asian Institute of Gemological Sciences.

AIS – Appraisers International Society.

AJP – Accredited Jewelry Professional, GIA.

AM – Accredited Member of the American Society of Appraisers.

ASA – Accredited Senior Appraiser of the American Society of Appraisers.

CGA – Certified Gemologist Appraiser.

CIBJO – Confédération International de la Bijouterie. Joaillerie, Orfévrerie des Diamantes, Perles et Pierres.

CMA – Certified Master Appraiser.

CSM – Certified Senior Member of the National Association of Jewelry Appraisers.

DGA – Diamond member of the Gemmological Association of Great Britain, Gem-A.

DGemG – Examinerad av Deutsche Gemmologische Gesselshaft.

DSEF - Deutsche Stiftung Edelsteinforschung.

DUG - Le Diplôme d’Université de Gemmologie, Universitetsexamen i gemmologi vid universitetet i Nantes.

EGL – European Gemological Laboratory.

FCGmA – Fellow of the Canadian Gemmological Association.

FGA – Fellow of the Gemmological Association of Great Britain, Gem-A.

FGAA – Fellow of the Gemmological Association of Australia.

Gem-A – Gemmological Association of Grewat Britain.

GG – Graduate Gemologist, Gemological Institute of America, GIA.

GG – Graduate Gemologist, International Gemological Institute, IGI.

GGL – Gübelin Gem Lab.

GGTL – Samgåendet mellan Gemlab och GemTechLab.

GIA – Gemological Institute of America.

GILC - Gemstone Industry and Laboratory Committee.

GIT – Gem and Jewelry Institute of Thailand.

GRS – Gem Research Swisslab.

GSA – Graduate Sales Associate, Jewelers Education Foundation.

HRD – Hooge Raad vor Diamant.

ICA – International Colored stone Association.

IGI – International Gemological Institute.

IGS – International Gem Society.

ISG – International School of Gemology.

JEF – Jewelers Education Foundation.

LMHC – Laboratory Manual Harmonisation Committee.

MGA – Master Gemologist Appraiser.

NAG – The National Association of Goldsmiths.

NAJA – National Association of Jewelry Appraisers.

SGA – Scottish Gemmological Association.

SGRF – Sveriges Gemmologiska Riksförening.

SSEF – Schweiz Gemmologiska Institut.

WDC – World Diamond Council.

Det finns som nämnts många fler förekommande akronym när man ger sig in i ädelsenarnas värld, särskillt om man vill jobba internationellt och hänga med i alla nyheter. En längre lista som löpande uppdateras hittar du HÄR.

Etiketter: akronym

Senaste inlägg:

Bloggarkiv

Vill du kommentera, tillägga eller fråga något om specifikt blogginlägg så klicka på rubriken för det inlägget så finns ett formulär för kommentarer där. Vill du kommentera eller fråga något kring bloggen och hemsidan i allmänhet så går det bra här:

Kommentarer:

Scandinavian Gem Academy; Career Gemmology är Norra Europas bästa gemmologiutbildning!

Ämnen i bloggen:

Rubin från Winza, Tanzania, infattad i silver.