2014 > 01

Fenakit tillhör de mindre kända ädelstensmaterialen men har under senare år tack vare nya fyndigheter blivit allt populärare bland ädelstensslipare. Mineralet är färglöst, anisotropt, har hårdhet 7,5 och ett brytningsidex kring 1,65-1,67 och slipade stenar påminner om andra ädelstenar med liknande egenskaer som t ex bergkristall och färglös topas.

Fenakit har dock en mycket intressant egenskap och det är dess värmeledningsförmåga som är väldigt hög, fenakit är ett material man måste lära sig att känna igen om man t ex förlitar sig mycket på elektroniska diamanttestare. Dessa testare mäter ofta just värmeledningsförmåga för att identifiera diamanter men dessa testare blir alltså lurade av fenakit. Fenakit har dock inte samma eld, dispersion, som diamant och har dessutom dubbelbrytning vilket kan ses med enkla gemologiska instrument.

Järn ligger bakom färgen i många ädelstenar. Akvamarin, Safir och Peridot är bara några ädelstenar som kan tacka järn för sin popularitet. Hur kan det då komma sig att järn, Fe, är så aktivt i färgskapandet hos ädelstenar och hur har man nytta av det för att identifiera material?

För det första är järn ett vanligt grundämne som förekommer i de flesta geologiska miljöer. Järnjoner platsar ofta i strukturen hos mineral som egentligen inte alls behöver järn, det är egentligen ganska få ädelstensbildande mineral som behöver järn. Peridot och vissa granater kan dock inte existera utan järn eftrsom att det är en fundamental ingrediens i den kemiska sammansättningen, i andra mineral så förekommer järn som en form av förorening.

Det är som färggivare i ädelstenar järn spelar sin stora roll inom gemmologin. För att identifiera ädelstenar så är järn ofta till stor hjälp, om det handlar om joner i en kristallstruktur orsakar de nämligen för det mesta absorption i den synliga delen av det elektromagnetiska spektrat vilket alla gemmologer kan se med hjälp av ett mycket enkelt instrument. Det är när det finns något som absorberar vitt ljus som färg uppstår och t ex en safir skulle vara färglös om den inte innehöll spår av järn.

Järn orsakar färg på olika vis i olika material. I akvamarin så sitter tvåvärt järn, Fe2+ i ”kanaler” i kristallstrukturen som ersättare av Aluminium medan i ett material som Iolit med liknande kanalstruktur spelar det ingen roll alls för färgen om järn ersätter andra ämnen i kanalstrukturen utan då är det istället i vilken riktning Fe är placerat som avgör. I både Akvamarin och Iolit spelar det roll om järnet är två eller trevärt och särskillt det trevärda järnets placering är avgörande för färgen. Akvamarin med trevärt järn, Fe3+, placetat i vissa riktningar blir mer grön och för att iolit ska bli blå krävs att Fe3+ är placerat i vissa riktningar, sitter Fe3+ i andra delar av strukturen påverkas inte färgen. I fallet akvamarin är det intressant att den kan färgas blå även av en helt annan orsak, nämligen att Co3 eller No3 joner förekommer i kanalerna i kristallstrukturen. Såkallad Maxixe akvamarin får sin blå färg just på detta vis. Tyvärr så bleks färgen ganska fort då den utsätts för ljus eller värme och blir mer gulaktig me att färgen orsakas på just det viset har gjort att många har försökt utveckla behandlingsmetoder för material med liknande strukturer. Man vill t ex hellre ha blå akvamarin än grön och med hjälp av värmebehandling kan man förändra järnets laddning och/eller position och därmed förändra färgen. För att förstå och kunna identifiera behandlingar är det viktigt att förstå hur t ex färg uppstår i olika material.

I safir så är det Fe tillsammans med titan, Ti, som orsakar blå färg. Vad som sker är att Fe2+ och Ti4+ delar elektroner, en elektron hoppar alltså mellan de yttersta valensbanden och på så vis sker ett laddningsutbyte som i sin tur orsakar absorption. Denna absorption sker i den synliga delen av det elektromagnetiska spektrat och kan enkelt identifieras av en gemmolog vilket är till god hjälp vid identifiering. Inte heller i safir så är det alltid mängden järn och titan som är avgörande för hur djup färgen är, även i safirer med mycket låg halt av Fe och Ti kan ha djup fin färg. Detta beror på att andra störningar i kristallstrukturen, t ex hål där det av olika anledningar saknas en atom eller att något annat ämne ersatt t ex en Al atom vilket förstärker absorptionen.

Järn är ett av de såkallade övergångselementen vilka ligger bakom färgen hos de flesta ädelstensmaterial. Dessa är, förutom järn, koppar, titan, nickel, mangan, kobolt, vanadium och krom och förekommer även de som både enstaka atomer, joner eller molekyler i kristallstrukturen hos olika mineral och kan antingen på egen hand eller genom interaktion med andra molekyler eller defekter skapa attraktiva färger i annars ganska tråkiga material!

Utvecklingen av tekniker och metoder för framställning av syntetiska diamanter är ett ständigt diskussionsämne och utvecklingen ser lite olika ut beroende på om man menar färglösa diamanter eller diamanter med färg.

För att identifiera syntetiska diamanter har vikten av att identifiera diamanttyp ofta poängterats. Detta gäller dock bara färglösa stenar, alltså de diamanter som faller inom D-Z. Vad gäller syntetiska färglösa diamanter så är det visst möjligt att framställa typI stenar men detta motiveras inte av den högre kostnad och svårigheter som föreligger, därför är det ännu så länge ganska säkert att börja med att identifiera diamanttypen och är det en typ II så bör alltid mer avancerad testning utföras (om man nu inte hittar någon inneslutning e liknande som bekräftar antingen syntetiskt eller naturligt ursprung). Det finns idag en mängd olika instrument för identifiering av diamanttyp och om stenen är naturlig eller syntetisk, priserna för dessa instrument är dock för höga för att vanliga guldsmeder och småhandlare ska ha tillgång till dem så de bör skickas till något gemmologiskt laboratorium.

Många CVD tillverkade diamanter efterbehandlas med HPHT för att bli mer färglösa och teoretiskt skulle denna behandling kunna förändra diamanterna från typII till typ I, detta påstås även i viss litteratur men då det gjorts en hel del undersökningar kring detta har det visat sig att det inte alls sker någon förändring av diamanttyp, åtminstonne inte när det gäller färglösa diamanter.

För färgade diamanter gäller andra sanningar vilka jag återkommer till i kommande inlägg!


Kyanit är ett mindre känt ädelstensmaterial med kemisk formel Al2SiO5 och tillhör det triklina kristallsystemet. Kyanit av ädelstenskvalitet har en fin blå färg som kan påminna om safirens. Faktiskt gjordes länge ingen skillnad mellan safir och kyanit, det var först under 1800-talet man definerade dem som olika mineral.
Kyanit har fått sitt namn av det grekiska ordet Kyanos som betyder just blå. Ofta är kyanit dock zonerad med färglösa band i det blå.

Intressant med Kyanit är dess hårdhet som varierar kraftigt beroende på riktning. Det har en fiberaktig struktur och längs med fibrerna är hårdheten 4,5-5 men tvärsöver mellan 6 och 7. Det äldre namnet Disten kommer just av att mineralet har två hårdheter. Att kyanit är så mjuk i en riktning gör att stenen inte passar så bra att ha i t ex ringar där den riskerar skadas. Hårdheten och att kyanit har perfekt spaltning i en riktning gör också att man främst väljer att cabochonslipa kyanit eller göra kulor även om kyanit med hög klarhet och bra färg också fasettslipas.

Kyanit är ett metamorft mineral och ger bra indikation på graden av metamorfos i en bergart i och med att det krävs ganska avgränsade värme och tryckförhållanden för att just kyanit ska bildas och inte istället sillimanit eller andalusit. Kyanit finns på många platser i Sverige och det är inte svårt att hitta svensk trumlad kyanit till försäljning men tyvärr så saknas fyndigheter av högre kvalitet. Den bästa kyaniten hittas i Nepal och Tibet.

Kyanit används industriellt till värmetåliga material i t ex ugnar och tändstift.


Läs mer om andra mindre kända ädelstensmaterial HÄR!

Etiketter: kyanit, ädelsten
Traditionellt så är granat månadssten för januari. Det är röd granat som menas även om granat finns i de flesta färger och även ibland kan uppvisa färgväxlingseffekt. Det påstås ofta att granater inte kan vara blå, detta är dock en sanning med modifikation, färgväxlande granater skiftar nämligen vanligen färg mellan röd och just blå. Den blå färgen under vissa ljusförhållanden är alltså till god hjälp om man behöver skilja färgväxlande granater från Alexandrit.

I tidigare inlägg har månadsstenarna diskuterats och att det är en amerikansk juvelerarorganisation som ligger bakom vilka stenar som ska representera vilka månader. Visst finns en koppling till gamla testamentet och även till införandet av den Gregorianska kalendern men man bör vara medveten om att dagens månadsstenar är utvalda och anpassade för dagens smyckes och ädelstensmarknad.
Vill man försöka spå utvecklingen för månadsstenar och vilka som kommer försvinna eller dyka upp i framtiden så är just granaten intressant. Under 1900-talet har trenden varit att billiga ädelstenar bytts ut mot dyrare. Röda granater är bland de billigaste ädelstenarna och används i stora mängder. Gröna granater är däremot betydligt ovanligare och kan betinga mycket höga priser, högsta priset som betalats för en tsavoritgranat ligger kring 10000$ per carat, alltså högre än till och med de flesta diamanter. Detta är såklart ett undantagsfall men nog kommer även granater med annan färg än röd dyka upp som månadsstenar, marknadsföringsmässigt är det ju en stor succé.

Intressant med granater är att de är ett av ganska få ädelstensmaterial som inte rutinmässigt behandlas på konstgjord väg met t ex, värme, olja eller bestrålning av olika slag för att bli mer attraktiva. Vill man bara ha helt naturliga stenar i sina smycken är granat en rätt så säker sten att använda. Det gäller dock alltid att se upp, nya metoder för behandlingar utvecklas hela tiden och vill du veta säkert att dina smycken och ädelstenar verkligen är vad som sades vid försäljningen så be en gemmolog titta på dem!
Ädelstensakademin utfärdar intyg och värderingar för smycken och ädelstenar som är till nytta vid försäkringsärenden, boupteckningar eller eventuell försäljning. Hör av dig till oss för mer information om hur vi kan hjälpa dig!

Senaste inlägg:

Bloggarkiv

Vill du kommentera, tillägga eller fråga något om specifikt blogginlägg så klicka på rubriken för det inlägget så finns ett formulär för kommentarer där. Vill du kommentera eller fråga något kring bloggen och hemsidan i allmänhet så går det bra här:

Kommentarer:

Scandinavian Gem Academy; Career Gemmology är Norra Europas bästa gemmologiutbildning!

Ämnen i bloggen:

Rubin från Winza, Tanzania, infattad i silver.