Periklas, MgO, är ett ganska ovanligt och okänt ädelstensmaterial i Sverige men man stöter på det ganska ofta på ädelstens och smyckesmässor utomlands. Mineralet Periklas tillhör det kubiska kristallsystemet och är ofta gul - brun - grön eller färglös. Materialet har hårdhet 5,5 - 6 och har spaltning vilket gör det till ett relativt skört ädelstensmaterial. Periklas bildas i höga temperaturer i kontaktmetamorf miljö eller genom uppvärmning av serpentinmineraliseringar.

Periklas tillverkas på konstgjord väg genom verneuilprocessen och syntetisk periklas används främst som imitation av andra ädelstenar som t ex spinell eller kyanit men ibland säljs syntetisk periklas som naturlig, ofta med påstått ursprung i västafrika någonstans. Ett handelsnamn som används för syntetisk periklas är Lavernite.
Vill du med säkerhet veta om din periklas är naturlig? Kontakta då Ädelstensakademin!

Redan 2012 diskuterades en del kring problematiken kring att det emellanåt dök upp paket med melee diamanter som innehöll både naturliga och syntetiska stenar utan att detta framkom. Under 2013 har detta varit ett stort ämne som diskuterats mycket och behovet av kunskap och utrustning för att skilja ut syntetiska stenar har ökat, flera företag och institut har tagit fram instrument och tekniker som används av de större handlarna och de flesta diamantbörser runt om i världen. Problemet med just väldigt små diamanter är att kostnaden för att undersöka dem inte motiveras av stenarnas värde. Ett sätt för kunden att säkerställa ursprunget till sina stenar är alltså att handla via en diamantbörs som har rutin på att testa och garantera att alla stenar som säljs genom dem är naturliga, eller då det handlar om syntetiska stenar tydligt framkommer att de är just syntetiska. (Är man osäker på sina diamanter kan man alltid kontakta ädelstensakademin så kommer vi och testar dem!)
En stark trend inom ädelstensvärlden under 2013 har varit just hur man ska hantera de allt ökande mängderna syntetiska diamanter, detta kommer säkert fortsätta under 2014 även om de största farhågorna redan är överspelade.
Större syntetiska diamanter har också blivit vanligare men dessa utgör inget större problem i och med att tillverkarna för det mesta är tydliga med att tala om var sina stenar kommer ifrån samt att det finns gott om instrument och kunskap bland de flesta gemmologer om hur man identifierar dessa stenar, större diamanter är ju såpass dyrbara att mer tidskrävande och avancerade undersökningar ändå lönar sig. Vad gäller syntetiska varianter av andra ädlestenar än diamanter så har inte mycket h
Under året så har det även tydliggjorts en förändring i hur särskilt rådiamanter marknadsförs. Det är idag mängder av små bolag som bryter diamanter, en stor förändring från hur det såg ut under 1900-talet då DeBeers position var monopolliknande. Dessa små bolag är måna om att få uppmärksamhet och varje gång en större sten eller diamant med ovanlig färg hittas har pressreleaser gjorts. Det till stor del svenskägda Lucara är ett bra exempel på ett företag som lyckats bra med att marknadsföra sig själva genom att kontakta media för att sprida information om några av sina mer exeptionella diamantfynd i Botswana.

Lyxmarknaden har även den under senare år förändrats. Märken som Yves Saint Laurent, Rolex, Gucci, Chanel, Louis Vitton m fl har visst fortfarande en aura av lyx kring sig men idag är det medelklassen som är deras största kunder, inte som tidigare bara de rikaste och trendigaste. Den trend man ser bland de som har mest resurser att spendera på t ex kläder, klockor och smycken är att unikum av yppersta kvalitet är viktigare än att t ex Karl Lagerfeldt designat det man har på sig. Ur ädelstenssynpunkt så syns detta i att väldigt höga priser betalas även för mindre kända ädelstenar, t ex vissa turmalin och stenar med optiska effekter som färgväxling, kattögeeffekter mm säljs för allt högre priser. Detta har gällt för naturligt färgade diamanter sedan längre tid och naturligt färgade diamanter har även under 2013 visat sig vara väldigt eftertraktade vilket nog kommer vara en bestående trend även nästa år.
Yppersta kvalitet och unikum är vad som kommer betalas mest för under 2014 och samtidigt kommer kraven på att ädelstenars naturliga ursprung kan garanteras att öka.

Traditionen med månadsstenar är vitt spridd och har förekommit ganska länge. Månadsstenar, eller ”birthstones” som de heter på engelska är populära som present, man ger gärna smycken som innehåller en sten förknippad med personens födelsemånad.

Den moderna traditionen med månadsstenar fick sitt genombrott efter en kampanj av Tiffanys under 1870-talet där traditionen marknadsfördes med hjälp av gamla verser kopplade till den Gregorianska kalenderns införande. Traditionen kan även härledas till Bibeln och de 12 stenar som ingår i den judiska översteprästens bröstplåt.

1912 samlades NAJ, National Association of Jewellers, i USA och bestämde sig för en officiell lista över månadsstenar. Denna listning ligger till grund för dagens månadsstenar även om listan uppdaterats och förändrats en del (senast i år, 2013) framförallt genom att fler alternativa stenar laggts till för varje månad. Redan tidigt fick NAJs lista kritik för att vara ett rent kommersiellt påhitt av juvelerare för att sälja mer. Detta är såklart riktigt och ser man på de förändringar som gjorts sedan verserna som publicerades i kalendern för 500 år sedan så minskar de billiga stenarna till förmån för dyrare och nyupptäckta varianter som t ex tanzanit som idag är ett alternativ till turkos och ersatt lapis lazuli för december. Vill man vara cynisk och lägga en politisk vinkel på det hela så har alltså den amerikanska juvelerarbranschen tagit bort Lapis lazuli som finns av hög kvalitet framförallt i länder som Iran, Afghanistan och Pakistan medan USA själva producerar Turkos och det är det amerikanska företaget Tiffanys som mer eller mindre skapat Tanzanitens position på ädelstensmarknaden idag.
Även blå zirkon och topas är idag alternativ för december. I stort sett all tanzanit och blå zirkon är värmebehandlad och nästan all blå topas har fått sin färg på konstgjord väg genom b la bestrålning vilket kan vara intressant att veta om man vill köpa en månadssten till någon som anser att stenar besitter någon form av andlig kraft eller har inneboende energier.

Det finns motsvarande listning av stenar för både stjärntecken och veckodagar. Det finns även liknande listningar baserade på t ex Hinduisk tradition. Hur man använder sina månadsstenar varierar men det vanligaste är att man bär en sten för den månad man själv är född. Ett alternativ som ger lite mer variation är att bära den sten som gäller för innevarande månad.

"By her who in this month (January) is born
No gem save garnets should be worn;
They will ensure her constancy,
True friendship, and fidelity.

The February-born shall find
Sincerity and peace of mind,
Freedom from passion and from care,
If they an amethyst will wear.

Who in this world of ours their eyes
In March first open shall be wise,
In days of peril firm and brave,
And wear a bloodstone to their grave.

She who from April dates her years,
Diamonds shall wear, lest bitter tears
For vain repentance flow; this stone,
Emblem of innocence, is known.

Who first beholds the light of day
In spring's sweet flowery month of May
And wears an emerald all her life
Shall be a loved and happy wife.

Who comes with summer to this earth,
And owes to June her hour of birth,
With ring of agate on her hand
Can health, wealth, and long life command.

The glowing ruby shall adorn,
Those who in July are born;
Then they'll be exempt and free
From love's doubts and anxiety.

Wear a sardonyx or for thee,
No conjugal felicity;
The August-born without this stone,
`Tis said, must live unloved and lone.

A maiden born when September leaves
Are rustling in September's breeze,
A sapphire on her brow should bind
`Twill cure diseases of the mind.

October's child is born for woe,
And life's vicissitudes must know,
But lay an opal on her breast,
And hope will lull those woes to rest.

Who first comes to this world below
With drear November's fog and snow,
Should prize the topaz's amber hue,
Emblem of friends and lovers true.

If cold December gave you birth,
The month of snow and ice and mirth,
Place on your hand a turquoise blue;
Success will bless whate'er you do."

Vill du vara säker på att dina månadstenar och andra ädelstenar verkligen är vad försäljaren påstår? Be då en kunnig person att undersöka dem, är de värdefulla kan det ur försäkringssynpunkt vara bra att ha ordentligt dokumenterad information om stenens identitet och värde!

Nej, diamanter färgas såklart inte gula av nickel. Det finns dock en spridd uppfattning att övergångselementen även spelar en roll för färgen hos diamanter. När man studerar färggivande orsaker hos diamant inser man snart att diamant skiljer sig markant från andra ädelstensmaterial på många vis och kanske framförallt i hur de får sin färg.
Det finns dock några underhållande / avskräckande videoklipp på Youtube där b la rosa diamanter får sin färg förklarad med att de innehåller mangan osv vilket visar att missuppfattningen kring diamanter och övergångselemet är ganska spridd.

Även om nickel och andra övergångselement inte kan orsaka färg i diamant så kan enstaka nickelatomer faktiskt påverka färgen hos gula diamanter. Detta sker antagligen, men ännu ej helt bevisat, genom interaktion mellan Ni och N. Detta är mycket ovanligt men tycks vara förklaringen till att vissa Typ Ia stenar får en extremt stark gul färg. Det behöver alltså inte vara så att en diamant måste innehålla en viss mängd kväve för att bli fancy gul, det kan ibland vara viktigare exakt hur kväveatomerna är placerade i förhållande till enstaka nickelatomer. Man kan jämföra med korund där det är lätt att generalisera och t ex anta att ju högre mängd Cr som finns desto rödare blir rubinen. Det är visserligen sant att ökad Cr halt ger rödare rubin men en rubin kan bli väldigt röd även med mycket små Cr-halter. Det som avgör färgen är i fallet rubin förutom mängden Cr hur Cr sitter i förhållande till eventuella "hål" i strukturen, alltså om det saknas Al eller O någonstans och ingen annan atom fyllt det tomrummet. Det har visat sig att denna typ av tomrum tillsammans med låga halter krom kan ge väldigt attraktiv färg. På liknande vis kan safirer med mycket låg Fe / Ti halt visst ha väldigt attraktiv blå färg förutsatt att det finns ett "hål" i strukturen.

Hur vanligt det är med Nickel i diamanter? Det vet inte jag och jag vet inte heller om det spelar någon roll var i strukturen Ni sitter. Spontant känns det dock som att det borde spela ganska stor roll om Ni sitter i t ex oktaeder eller dodekaederplan, i många andra mineral är ju den strukturella orienteringen av färggivare viktig så varför inte hos diamant? Vore intressant att höra om någon forskat kring det.