2013 > 03

För ett par veckor sedan så såg vi Jan Ribbhagen i Antikrundan värdera en champagnekylare i silver i art deco stil. Han värderade den till 100000 kronor, genom tv:n så verkade det som en vågat hög värdering.

Denna champagnekylare säljs senare och antikrundan väljer att göra ett inslag kring det. Föremålet säljs för 240000, alltså långt över värderingen. TV kollegan gratulerar Ribbhagen. Han har just undervärderat ett föremål med 150% och blir gratulerad...

En så dålig värdering är såklart skäl till avsked från vilket auktionsverk eller pantbank som helst. I detta fall får man väl kanske ändå se lite genom fingrarna iom att det är ett TV-program.

 

Rättvis värdering är svårt, ett ersättningsvärde på förlorat föremål kan variera enormt beroende på om det är ett unikum eller finns motsvarande på marknaden.

 

Ett och samma föremål kan i princip vara värdelöst vid en värdering som gäller snabb omsättning i pengar eller ett bouppteckningsvärde men kan samtidigt få en väldigt hög försäkringsvärdering. Vissa föremål har dessutom ett betydligt högre värde i rätt sammanhang, en enstaka del av en klocka är inget de flesta bryr sig om medan det faktiskt kan finnas någon som skulle ge 1000-tals kronor för samma del. En bra värderare ska kunna identifiera rätt marknader för de föremål han är specialist på.

 

Se till att den som värderar dina föremål verkligen vet vad han håller på med! Be om kvalifikationer som går att kontrollera och fråga om någon form av garanti på den utförda värderingen (du får antagligen nej till svar men stå på dig). Se även till att du själv vet vilken typ av värdering du vill ha på ditt föremål, ska du försäkra det eller vill du bara ha snabba cash?

Etiketter: värdering

En metod att förbättra utseendet på rubiner vilken använts åtminstone sedan slutet av 1980-talet är att lägga råa eller förformade rubiner av lägre kvalitet i en keramikskål, tillsätta borax, blyglas eller likanande, (blyglas har ett högre brytningsindex än vanligt glas) stoppa in blandningen i en ugn och hetta upp till kring 1800 - 1850 grader. Beroende på utgångsmaterial så kan det krävas att processen utförs i vacum. Temperaturen gör att aluminiumoxiden (rubin=aluminiumoxid + spår av krom) är nära sin smältpunkt och börjar blandas med glaset och/eller flussmedlet. Det tillsatta medlet fyller ut sprickor och hålrum vilket gör att rubinen får ett betydligt mer attraktivt utseende, den blir klarare och får även bättre färg. Denna typ av behandling har utvecklats och är idag mycket vanlig, det är till och med så att många "rubiner" som sitter i smycken till största delen består av blyglas. Är stenen lös så ser man ofta vid ett enkelt densitetstest att stenen är alldeles för lätt för att vara korund (rubin är en variant av mineralet korund vilket i sin tur är = aluminiumoxid, glas har betydligt lägre densitet.) En person som har erfarenhet av rubiner ser snabbt genom visuell granskning att den glas/fluss fyllda rubinen eller glas-korund kompositstenen innehåller just glas eller något flussmedel även om stenen är infattad. De flesta flussmedel, t ex borax, är i praktiken glas i stelnad form. Att fylla sprickor i en naturlig rubin med syntetisk rubin går inte i o m att temperaturen och tiden som krävs skulle medföra att hela stenen smälter och omkristalliserar vilket gör den till en rent syntetisk produkt vilken är relativt lätt att identifiera för en gemmolog.

 

Glasfyllda, eller Glas-komposit, rubiner är betydligt känsligare och mindre hållbara än de obehandlade stenarna. Naturlig rubin är väldigt slitstarkt och repas bara av diamant och kiselkarbid medan de glasfyllda varianterna slits och mattas av vanligt damm vilket innehåler kvartspartiklar, kvarts är hårdare än glas och vanligt glas är hårdare än blyglas...

Har man ett rubinsmycke som behöver lagas så måste guldsmeden kunna bedömma om stenen är behandlad eller inte, det är stor risk att glasfyllda rubiner förstörs av syror eller för hög värme medan obehandlade stenar är mycket tåliga och tacksamma att arbeta med för guldsmeden.

 

Nästan all rubin värmebehandlas för att bli klarare och få bättre färg, den rena värmebehandlingen är stabil och påverkar inte rubinens fysiska egenskaper. Man reglerar syremängden under uppvärmningen beroende på om man vill lätta upp eller mörka färgen i stenen.

En annan behandling som hittills visat sig stabil är att genom diffussion tillföra ämnen, vanligen beryllium, som förbättrar stenens utseende. Värmebehandlingen är accepterad av branschen men diffussionsbehandlingar sänker en stens värde avsevärt. Dessa behandlingar identifieras dock för det mesta utan större problem av kompetenta gemmologer.

Helt naturliga eller bara värmebehandlade rubiner har ett betydligt högre värde än fyllda eller diffusionsbehandlade, det handlar om många 1000 lappar, ibland 10.000 tals kronor, per carat.

 

 - Jan O Asplund, FGA, DGA

 

Osäker? Ädelstensakademin erbjder specialkuser i identifiering av Rubiner och de synteter och behandlingar som förekommer.

Fortfarande stöter man ganska ofta på begreppet halvädelsten. Det finns dock ingen riktig definition av begreppen "ädel" och "halvädel". Benämningen halvädel används inte längre av seriösa aktörer, det är till och med så att om man hör någon använda det begreppet bör man bli lite misstänksam, personen i fråga har antagligen ganska dåliga kunskaper i ämnet.

 

Begreppet halvädel (semi precious) har tidigare använts för att skilja diamant, safir, rubin, smaragd och pärlor från andra stenar. Ibland har även alexandrit och opal igått bland de "ädla" stenarna men detta begrepp förvirrar mer än förklarar. Diamant, Smaragd, Pärlor, Rubin och Safir är och har länge varit de vanligaste ädelstenarna och det är dessa stenar som sitter i historiska smycken och kungaregalier, detsamma gäller dock även ametist, topas, granat och turmalin m fl. Vad gäller värde så kan många av de stenar som lite nedlåtande kallats "halvädla" långt överstiga många av de "ädla" stenarna. Vad gäller Rubin och Safir så är 99% av alla stenar på marknaden behandlade på olika vis, en stor andel har tillförts främmande ämnen, för att få bättre färg, klarhet m m vilket gör att man kan ifrågasätta om de flesta rubiner och safirer som säljs idag alls kan kallas ädelstenar i ordets rätta bemärkelse.

 

Diamanten står i en klass för sig och behandlas annorlunda än övriga  ädelstenar vilka alla kort och gott faller under benämningen Färgstenar (även om de faktiskt ibland är färglösa...).

Etiketter: halvädel

Slipade diamanter studeras noggrant för att ges rätt gradering för färg, klarhet och slipning. Terminologin för färg och klarhet känner vi igen som bokstavs och sifferkombinationer. Vs=very small, D=färglös osv. Ser ju enkelt ut men varför stämmer inte graderingscertifikat från olika institut alltid med varandra? Till exempel får EGL mycket kritik för att de påstås övergradera stenar. Det förekommer till och med att handlare köper GIA cert stenar och sänder dem till EGL för att de vet att de får ett certifikat med högre gradering. 

 

Det är dock så att EGL inte alls övergraderar stenar. EGL har andra definitioner än t ex GIA. Även någorlunda insatta diamantkunder känner till hur diamanter graderas och köper hellre en vs än en si sten utan att veta att graderingen kan skilja en hel del beroende på vem som gjort den och vilken standard som använts. Diamantgraderingsstandarder och terminologi är inte pattenterad och det är faktiskt så att vem som helst får kalla vilken sten som hellst för t ex Fl/D. Det är alltså i stort sett omöjligt att stämma någon för felaktig gradering om det inte finns en skriftlig överenskommelse kring vilken standrad som gäller.

 

Den idag vanligen använda terminologin för diamantgradring togs fram av GIA på 1950-talet, det arbetades länge för en standardisering av graderingskriter mellan GIA, Scan DN, IDC, HRD, CIBJO och flera andra. 1995 fastställdes dock en ISO standard för diamantgradering, ISO/TR 11211:1995. Denna standard återkommer i CIBJOs PAS 1048-1 och PAS 1048-2. Dessa standarder är bra och det är svårt att se något skäl alls att inte föjla CIBJOs standard för diamantgradering.


Det finns dock annan bra graderingsterminologi, AGS, American Gem Society, använder ett siffrersystem vilket är översättningsbart till övrig standard vad gäller färg och klarhet. AGS har dessutom utveklat instrument för gradering av slipningen, ASET, AGS har precis som den Ryska TU standarden (TU standard motsvarar ISO) betydligt högre och mer detaljerade krav på bedömning av slipningens nivå och kvalitet.

 

Köp inte sten utan att ha tillräcklig egen kunskap eller konsultera någon som verkligen kan ämnet!

 

(ASET är fantastiskt - mer info kommer!)

 

Jan O Asplund FGA, DGA

Gemmologi är ett ord som härstammar från Grekiska och stavas på nästan alla språk med två "m", det tydligaste undantaget är USA där gemmologi stavas med ett "m", Gemology.

De mer lättåtkomliga gemmologiska artiklarna och forskningen publiceras framförallt via amerikanska kanaler vilka stavar gemmologi med ett "m", "gemology", medan de utmärkta men ofta mer svåråtkomliga Brittiska, Franska, Tyska & Ryska publikationerna har dubbla "m" i sökordet.

Behöver du använda ordet gemmologi vid sökningar på internet eller i olika databaser? Ett starkt tips är att du söker på stavning med både ett och två m.

Lyx - ett härligt ord men vad betyder det?

Är lyx detsamma idag som för en generation sedan? Knappast. Rolexklockor imponerar kanske lite grann men inte så värst mycket längre. Rolls Royce? -säljs ju i mängder i varje nummer av Motorbörsen. Calvin Klein, Hugo Boss, Versace är idag varumärken som tillhör medelklassen. Även många av Chanels, Hermes och Diors produkter handlas idag inte längre bara av de rikaste.

 

Tendenser som syns är att de som verkligen vill och kan betala för kvalitet och exklusivitet belönar de hantverkare som verkligen är bäst. DN (Dagens Nyheter) hade för någon vecka sedan ett nummer (hittar det inte just nu) som diskuterar lyx och hur marknaden för lyx förändrats. Tendensen är dock tydlig - Kvalitet lönar sig,. Hermes och Chanel säljer såklart produkter av utsökt kvalitet så vill man idag som hantverkare hitta en egen niche så gäller det att även ha en design som sticker ut.

Har du som hantverkare tillräckligt intressant design och håller tillräcklig kvalitet så finns stora möjligheter - varumärket är faktiskt inte allt.

Rena Lyxmärken idag är enligt mitt tycke b la Patek Phillipe & Ulysse Nardin men såklart även Chanel, DIor och Yves Saint Laurent. Stora framgångsrika företag som Ferrari och Porche må tillverka fantastiska produkter men vi drunknar i fåniga kläder, nyckelringar, solglasögon mm för att ta deras "lyx" riktigt på allvar (Nej, jag är inte förvillad av piratprodukter, tyvär). Dessutom behöver en begagnad användbar Porsche från 70-talet inte kosta mer än en Volvo 240 medan en begagnad användbar Dior väska från samma tid kan kosta långt över 100 000.

Framtidens lyx ligger i små företag som producerar ypperligt hög kvalitet. Ska man lyckas som hantverkare så gäller det att vara bäst på vad man gör - enkelt men svårt.

Sedan medeltiden har gesäll och mästarbrev varit ett måste för yrkesverksamma hantverkare. För ädelstenslipare har möjligheten att få mästarbrev kommit sent, först i slutet av 1900-talet.

Ett fungerande system med höga krav på de som får kalla sig mästare är viktigt för stenslipningens anseende. Det är hantverksrådet som bestämmer om lärlingsplatser hos någon av Sveriges få slipmästare medans det är Gemmologiska Riksföreningen som bedömer och godkänner gesäll och mästarproven.

Visst finns det många slipare som är duktiga och är självlärda men att kräva en formell utbildning även för hantverkare borgar för bredd och uppfyllda minimikrav samtidigt som de verksamma använder samma terminologi vilket underlättar komunikation och beställningar.

Ädelstensakademins sida handlar om äventyr i ädelstenarnas värld. Gemmologi är vetenskapen om ädelstenar och går idag till största delen ut på att identifiera alla olika behandlingar som ädelstenar utsätts för för att bli mer attraktiva. Självklart börjar gemmologen med att identifiera en sten för att sedan börja undersöka om den är av naturligt ursprung eller tillverkad i ett laboratorium alternativt behandlad genom t ex värme eller någon form av färgning eller glasfyllning.

Läs mer om ädelstenar under rubriken Om Ädelstenar!

Nästa Scandinavian Gem Symposium går av stapeln 16-17 Juni 2018!

Senaste inlägg:

Bloggarkiv

Vill du kommentera, tillägga eller fråga något om specifikt blogginlägg så klicka på rubriken för det inlägget så finns ett formulär för kommentarer där. Vill du kommentera eller fråga något kring bloggen och hemsidan i allmänhet så går det bra här:

Kommentarer:

Scandinavian Gem Academy; Career Gemmology är Norra Europas bästa gemmologiutbildning!

Ämnen i bloggen:

Rubin från Winza, Tanzania, infattad i silver.