”Ädelstenar är för eskortflickor och korkade rika hemmafruar” & ”Jag föredrar min strass före andras diamanter”.
 

Citaten ovan kommer från Anne Hull Grundy (1926-1984). Hon var av välbärgad tysk judisk familj som 1933 emigrerade till England. Vid 21 års ålder blev hon sängliggande resten av livet efter en luftvägsinfektion. Hon var då gift med konstnären och entomologen John Hull Grundy.
Ekonomiskt klarade hon sig bra och trots att hon själv inte kunde lämna sin säng så var hon en aktiv samlare av smycken och prydnadsföremål av vitt skilda slag. Mot slutet av sitt liv började Anne Hull Grundy donera delar av sina stora samlingar till en mängd olika museer. Hennes samlande hade pågått hela livet och vid ett tillfälle beskriv hon sig själv som en spindel i mitten av ett nät av handlare, butiker och museer vilket är en ganska bra liknelse då hon i sitt sovrum var omgiven av skåp fyllda med smycken, keramik, japansk netsuke, stålarbeten med mera samtidigt som hon hade kontinuerlig kontakt med både försäljare och potentiella mottagare av donationer.
Anne Hull Grundy är bland de första att sätta samlandet av smycken i ett större konsthistoriskt perspektiv för att kunna utläsa vad föremålen kunde säga både om de som tillverkat dem och de som burit dem.
 
Åren innan sin död donerade Anne Hull Grundy stora mängder föremål till lämpliga museer. Skottska föremål till Glasgow, Jet till Harrogate osv men bara för att ett föremål kom från en specifik plats betydde det inte att det skulle till ett museum just där. De allra största och bästa donationerna gick till British Museum.
 
De flesta museer var såklart tacksamma för hennes donationer av ofta unika och värdefulla föremål men samtidigt finns gott om beskrivningar av att det var med viss nervositet man behandlade hennes donationer. Det hände att hon ändrade sig och krävde att föremål skulle flyttas till ett annat museum eller helt enkelt skulle säljas istället. Det var även viktigt att snabbt tydligt och innerligt tacka henne för donationen om man ville kunna hoppas på fler i framtiden.
 
Anne Hull Grundy var alltså inte särskilt intresserad eller imponerad av just ädelstenar men såg föremålen de var del av som öppningar till konsthistorien och vägar till att förstå tidigare generationers hantverkare och köpare av både exklusiva smycken, prydnadsföremål och finare nyttovaror i form av t ex keramik.

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Shiragha » Diamant:  ”Hej.1-skulle bara fråga köper ni oxå ädelstenar som oslipad? Jag har mycket äde..”

  • Shiragha » Svart & diamanter:  ”Hejsan. Jag har några Sten som hämtar från Afghanistan och Iran. Rå diamant och ..”

  • Nasro » Onlinekurser om diamant & ädelsten:  ”Jag är nybörjare , men väldigt intresserad av ädelstenar och diamant”

  • Christer » Santa Maria, värme & rubin.:  ”Angående det som sades om en "omvänd bevisbörda": "Värmebehandling av t ex rubin..”

  • dan österdahl » Ädelstensakademin nu i Norrköping!:  ”Hej Var kan jag köpa utrustning som lämpa sig för fältstudier ? dan 070 5229035”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln