Gemmologi.se - Allt du inte visste om ädelstenar!

 

Cape? Vad är det för konstig färg???

1 november 2017 « Tillbaka

Vad betyder egentligen de gamla termerna Cape / Top Cape för att beskriva färg hos diamanter?

Det engelska namnet för Kap provinsen i Sydafrika är Cape och under slutet av 1800-talet så tillhörde Kap provinsen Storbritanninen. Stenar därifrån kom helt enkelt att refereras till som Cape diamanter. En stor andel av diamanterna hade en gul ton, något som är vanligt från alla fyndigheter men eftersom ingen tidigare hade hittat diamanter i sin moderbergart och dessutom i så stor mängd som i Kap provinsen så associerades ganska snart namnet Cape till diamanter med en gul ton. Detta satte sig i branschen och från sekelskiftet 1900 så har termen Cape använts för att beskriva diamanter med en gul ton inom DeBeers. Termen Cape kommer alltså från en geografisk plats men har kommit att associeras med gulaktiga diamanter, alltså diamanter med lägre värde än de helt färglösa, och det var så begreppet användes inom DeBeers.

1911 har termen spridit sig utanför DeBeers organisation och beskrivs i litteratur som en svag till tydlig gul ton. Det är när Godehard Lenze 1930 publicerar  “Diamonds and Diamond Grading,” som branschen enas om ett enhetligt system för färggradering vilket till stor del hämtat sin terminologi från fyndigheter i Sydafrika: Jager, River, top Wesselton, Wesselton, top Crystal, Crystal, top Cape, och Cape. Dessa termer återanvändes av senare formulerade diamantgraderingssystem, till exempel av Herbert Tillander när han formulerar Scandinavian Diamond Nomenclature, Scan DN.

Termen Cape får en vetenskaplig koppling till gulaktiga diamanter när Basil Andersson 1943 publicerar en artikel kring absorptionslinjer hos gula diamanter. Basil Andersson var en pionjär inom den gemmologiska disciplinen och han namngav de typiska absorptionslinjerna, bland andra 415,5nm och 478nm, Cape-linjerna vilka ofta kan identifieras med ett vanligt gemmologiskt spektroskop. När Basil Andersson gjorde sina spektroskopiska undersökningar så hade man några år tidigare upptäckt att det gick att dela in diamanter i typer. Skillnaden mellan Typ I och Typ II diamanter gjordes utifrån förmågan att absorbera kortvågigt UV-ljus.

Senare upptäckte man undergrupper till de olika typerna, Typ Ia och Typ Ib har något olika egenskaper och till exempel så beter de sig aningen olika när de belyses med UV-ljus och Typ Ib har heller aldrig några Cape-linjer vilka ganska ofta kan identifieras hos Typ Ia diamanter.
Alla diamanter som har Cape-linjer tillhör Typ I och idag är det en självklarhet att försöka identifiera Cape linjer hos diamanter då det är ett av de enklare sätten att avgöra vilken Typ en diamant tillhör vilket i sin tur ger viktig information om diamanten kan vara naturlig, syntetisk eller utsatt för HPHT behandling. ”Cape” diamanter är även kända för att ofta ha en tydlig blå fluorescens när de belyses medlångvågit UV-ljus vilket tillsammans med identifiering av Cape-linjer gör att man ofta med väldigt stor säkerhet kan identifiera dem som Typ Ia diamanter vilket i sin tur ger viktig information om vilka typer av behandlingar som skulle kunna ha utförts på stenen för att förbättra utseendet.

Idag är det allt fler som överger de äldre termerna för att beskriva färg hos diamanter men fortfarande så stöter man på termer som Cape, Wesselton, Crystal med flera, dock ofta tillsammans med modernare termer i form av bokstäver.
Ur ett större perspektiv kan övergivandet av de äldre termerna ses som en del i frigörandet av diamantbranschen från DeBeers monopolliknande ställning vilken började brytas upp först i slutet av 1900-talet när diamantfyndigheter i Kanada, Australien och Ryssland började säljas genom andra kanaler.

Läs gärna tidigare blogginlägg om Wesselton för historien kring hur en gruvas namn blev associerat med en specifik färggrad för diamanter.

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

strutsägg röntgen stem gemworld investering topas leuco isotoper hpht diamant agat briljant belt malakit värmebehandling ädelsten värmeledningsförmåga egl south africa heliolit alberto scarani turmalin sic seghet peter lyckberg kristall craig lynch uv-vis geoffrey dominy alrosa journalistik nepal etiopisk opal glasfylld safir turkos månsten pakistan hot mot ädelstensbranschen zultanite gems llc silikat bärnstensregalen blue books diamond foundry järnframställning csatite goshenit kurser fabrikstillverkad diamant vis-nir borneo eclogit ostron sri lanka karbunkel lab-grown moldavit färglös granat ags cape-linjer old european semi precious oligoklas manmade diamant beläggning sötvatten kattöga mise linné paraiba kolombia ree carl von linné praseolit ural henri moissan diamantcertifikat thomas sabo namibia kromrik safir guldfynd zoisit rosa diamant milenyum mining ltd plinius d ä imerial jade lightbox jet ädelstenar heliodor elfenben flodpärlmussla färgväxling myanmar scanning transmission electron microscope färgstensgradering ljus vile auktion bibeln kol rapnet galatea cinnober gemmolog dca tolkowsky halvädelsten ortoklas blå diamant kubisk zirkon journal of gemmology stjärneffekt saville-kent värmeledning canyon diablo meteorite ftir john koivula prasiolit agta polykristallin gemology andesin lapis lazuli piratkopiering deutches diamantengesellschaft chelsea filter pyroxen färg i ädelstenar namdeb amfibol diaspor bixbit mingpärla neodymium tiancheng international färgade diamanter konferens jokkmokk mozambique pärla diamantslipning iolit asea blå laser old mine cut jan asplund burma opal #bojkottdegrisogono alexandrit solsten fluorescens kobolt certifikat behandling järn pärlfiske i sverige tanzania gemmologi i norden akronym blodsten gamla testamentet jadeit diamanthandel fancy diamant world gem foundation beryll hpht diamanttyper granat värmebehandling kvarts syntetisk glasfyllning färg egl gia månadssten safir pärlor rubin syntetisk diamant diamanter diamant gemmologi ädelsten diamantgradering scandinavian gem symposium syntetiska diamanter värdering debeers scandinavian gem academy pärlodling jade utbildning uv ljus smaragd cibjo akvamarin scan dn sötvattenpärla nefrit rapaport uv-ljus korund behandlingar fossil blodsdiamanter terminologi uv transparens brasilien egl platinum peridot rymden conny forsberg fältspat tanzanit dagens industri magnetism citrin sothebys meteorit gradering bärnsten sunstar kyanit gem-a färggradering sveriges gemmologiska riksförening diamantpriser gemdialogue kasumi gary roskin konstgjord diamant hetian jade guldberyll ammolit golconda arkiv zirkon diamant, diamanter glasfylld diamant gilson beläggning av ädelsten albit marknadsföring kimberleyprocessen hrd syntetisk moissanit mässor kurs ädelstensgradering linnaeus ree magnet titanic peters brangulis hållbarhet christopher smith kaufmann de suisse sverige streeter ädelstenshistoria kina ametist cape idc platon ädelsten, mälade ädelstenar, beläggning, belagda jaspis cvd diamant c11 gamma rökkvarts mussla c14 adamas raman prislistor gemewizard old european cut pezzotait zultanite gruvbrytning egl asia duvblod baltikum insolvente boedels sperrgebiet bestrålning glasfylld rubin syntetisk opal poudrettit kimberleycertifikat d-screen etiopien glas thomas hainschwang hårdhet kiselkarbid cvd calsilica mikko åström täljsten egl israel fenakit etik kuwabara diamanthistoria saltvatten diamond council of america borax giftiga stenar vitron kalcedon gemmology today c12 scheelit gemguide university of manchester gemfields silver tino hammid memorial gemmological scholarship prog edisonpärla morganit blue john halvädel antwerpen linkedin hyacint ryssland glaskomposit tyskland pandora luminescens pantbank blyglas monopol moissanit periklas kurs diamantgradering mikimoto crookes zambia wesselton friedrich hedenberg minas gerais agl pärlmusslor nishikawa schiller ädelsten, ädelstenar angola iso tennant laurent cartier diamondcheck syntetisk ädelsten gem testing techniques antikmässan tomarkin tektit spektroskop c13 kanada svart diamant