Gemmologi.se - Allt du inte visste om ädelstenar!

 

Cape? Vad är det för konstig färg???

1 november 2017 « Tillbaka

Vad betyder egentligen de gamla termerna Cape / Top Cape för att beskriva färg hos diamanter?

Det engelska namnet för Kap provinsen i Sydafrika är Cape och under slutet av 1800-talet så tillhörde Kap provinsen Storbritanninen. Stenar därifrån kom helt enkelt att refereras till som Cape diamanter. En stor andel av diamanterna hade en gul ton, något som är vanligt från alla fyndigheter men eftersom ingen tidigare hade hittat diamanter i sin moderbergart och dessutom i så stor mängd som i Kap provinsen så associerades ganska snart namnet Cape till diamanter med en gul ton. Detta satte sig i branschen och från sekelskiftet 1900 så har termen Cape använts för att beskriva diamanter med en gul ton inom DeBeers. Termen Cape kommer alltså från en geografisk plats men har kommit att associeras med gulaktiga diamanter, alltså diamanter med lägre värde än de helt färglösa, och det var så begreppet användes inom DeBeers.

1911 har termen spridit sig utanför DeBeers organisation och beskrivs i litteratur som en svag till tydlig gul ton. Det är när Godehard Lenze 1930 publicerar  “Diamonds and Diamond Grading,” som branschen enas om ett enhetligt system för färggradering vilket till stor del hämtat sin terminologi från fyndigheter i Sydafrika: Jager, River, top Wesselton, Wesselton, top Crystal, Crystal, top Cape, och Cape. Dessa termer återanvändes av senare formulerade diamantgraderingssystem, till exempel av Herbert Tillander när han formulerar Scandinavian Diamond Nomenclature, Scan DN.

Termen Cape får en vetenskaplig koppling till gulaktiga diamanter när Basil Andersson 1943 publicerar en artikel kring absorptionslinjer hos gula diamanter. Basil Andersson var en pionjär inom den gemmologiska disciplinen och han namngav de typiska absorptionslinjerna, bland andra 415,5nm och 478nm, Cape-linjerna vilka ofta kan identifieras med ett vanligt gemmologiskt spektroskop. När Basil Andersson gjorde sina spektroskopiska undersökningar så hade man några år tidigare upptäckt att det gick att dela in diamanter i typer. Skillnaden mellan Typ I och Typ II diamanter gjordes utifrån förmågan att absorbera kortvågigt UV-ljus.

Senare upptäckte man undergrupper till de olika typerna, Typ Ia och Typ Ib har något olika egenskaper och till exempel så beter de sig aningen olika när de belyses med UV-ljus och Typ Ib har heller aldrig några Cape-linjer vilka ganska ofta kan identifieras hos Typ Ia diamanter.
Alla diamanter som har Cape-linjer tillhör Typ I och idag är det en självklarhet att försöka identifiera Cape linjer hos diamanter då det är ett av de enklare sätten att avgöra vilken Typ en diamant tillhör vilket i sin tur ger viktig information om diamanten kan vara naturlig, syntetisk eller utsatt för HPHT behandling. ”Cape” diamanter är även kända för att ofta ha en tydlig blå fluorescens när de belyses medlångvågit UV-ljus vilket tillsammans med identifiering av Cape-linjer gör att man ofta med väldigt stor säkerhet kan identifiera dem som Typ Ia diamanter vilket i sin tur ger viktig information om vilka typer av behandlingar som skulle kunna ha utförts på stenen för att förbättra utseendet.

Idag är det allt fler som överger de äldre termerna för att beskriva färg hos diamanter men fortfarande så stöter man på termer som Cape, Wesselton, Crystal med flera, dock ofta tillsammans med modernare termer i form av bokstäver.
Ur ett större perspektiv kan övergivandet av de äldre termerna ses som en del i frigörandet av diamantbranschen från DeBeers monopolliknande ställning vilken började brytas upp först i slutet av 1900-talet när diamantfyndigheter i Kanada, Australien och Ryssland började säljas genom andra kanaler.

Läs gärna tidigare blogginlägg om Wesselton för historien kring hur en gruvas namn blev associerat med en specifik färggrad för diamanter.

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

gemworld svart diamant kanada c13 spektroskop tektit tomarkin antikmässan gem testing techniques agat briljant belt malakit värmebehandling ädelsten värmeledningsförmåga egl south africa heliolit alberto scarani turmalin sic seghet peter lyckberg kristall craig lynch asea mikimoto glasfylld safir periklas moissanit monopol blyglas pantbank luminescens pandora tyskland antwerpen ryssland hyacint linkedin tino hammid memorial gemmological scholarship prog järnframställning csatite goshenit kurser silver gemfields university of manchester gemmology today sri lanka karbunkel kalcedon vitron giftiga stenar borax diamond council of america saltvatten diamanthistoria kuwabara linné fenakit egl israel täljsten mikko åström paraiba kolombia ree carl von linné kimberleycertifikat glas etiopien d-screen glasfylld rubin poudrettit syntetisk opal insolvente boedels bestrålning sperrgebiet egl asia baltikum duvblod gemewizard jet ädelstenar heliodor sötvattenpärla färgstensgradering färgväxling myanmar scanning transmission electron microscope cvd diamant rökkvarts gamma c11 cape rapnet galatea cinnober gemmolog dca tolkowsky halvädelsten ortoklas blå diamant kubisk zirkon journal of gemmology stjärneffekt saville-kent kurs ädelstensgradering titanic ree magnet linnaeus kimberleyprocessen mässor syntetisk moissanit hrd glasfylld diamant marknadsföring albit beläggning av ädelsten gilson arkiv diamant, diamanter zirkon neodymium golconda ammolit guldberyll hetian jade tiancheng international färgade diamanter konferens mozambique färggradering gem-a kyanit blå laser bärnsten gradering meteorit sothebys citrin magnetism dagens industri tanzanit fältspat conny forsberg rymden peridot egl platinum tanzania gemmologi i norden akronym blodsten gamla testamentet jadeit uv-ljus rapaport nefrit hpht diamanttyper granat debeers smaragd uv ljus utbildning jade pärlodling scandinavian gem academy månadssten värdering pärlor rubin syntetisk diamant diamanter diamant gemmologi ädelsten diamantgradering scandinavian gem symposium safir syntetiska diamanter gia egl färg glasfyllning syntetisk kvarts värmebehandling cibjo akvamarin scan dn beryll world gem foundation fancy diamant diamanthandel behandlingar fossil blodsdiamanter terminologi uv transparens brasilien järn behandling certifikat kobolt fluorescens solsten alexandrit #bojkottdegrisogono opal burma jan asplund old mine cut korund sunstar iolit diamantslipning sveriges gemmologiska riksförening diamantpriser kasumi gary roskin gemdialogue mingpärla bixbit diaspor amfibol namdeb färg i ädelstenar pyroxen chelsea filter deutches diamantengesellschaft piratkopiering lapis lazuli andesin gemology polykristallin agta prasiolit john koivula ftir canyon diablo meteorite värmeledning peters brangulis hållbarhet christopher smith kaufmann de suisse pärlfiske i sverige streeter ädelstenshistoria kina ametist sverige idc platon ädelsten, mälade ädelstenar, beläggning, belagda jaspis bibeln auktion vile ljus c14 adamas raman prislistor elfenben old european cut pezzotait zultanite gruvbrytning imerial jade plinius d ä milenyum mining ltd rosa diamant zoisit guldfynd kromrik safir namibia thomas sabo diamantcertifikat henri moissan ural praseolit thomas hainschwang hårdhet kiselkarbid cvd calsilica mise kattöga sötvatten beläggning manmade diamant oligoklas semi precious old european etik ags färglös granat moldavit cape-linjer c12 scheelit eclogit borneo vis-nir gemguide edisonpärla morganit blue john halvädel blue books bärnstensregalen silikat zultanite gems llc hot mot ädelstensbranschen pakistan månsten turkos glaskomposit etiopisk opal nepal journalistik alrosa geoffrey dominy uv-vis crookes zambia kurs diamantgradering friedrich hedenberg minas gerais agl wesselton nishikawa schiller ädelsten, ädelstenar pärlmusslor iso tennant laurent cartier diamondcheck angola isotoper leuco topas investering hpht diamant stem röntgen strutsägg