Gemmologi.se - Allt du inte visste om ädelstenar!

 

Cape? Vad är det för konstig färg???

1 november 2017 « Tillbaka

Vad betyder egentligen de gamla termerna Cape / Top Cape för att beskriva färg hos diamanter?

Det engelska namnet för Kap provinsen i Sydafrika är Cape och under slutet av 1800-talet så tillhörde Kap provinsen Storbritanninen. Stenar därifrån kom helt enkelt att refereras till som Cape diamanter. En stor andel av diamanterna hade en gul ton, något som är vanligt från alla fyndigheter men eftersom ingen tidigare hade hittat diamanter i sin moderbergart och dessutom i så stor mängd som i Kap provinsen så associerades ganska snart namnet Cape till diamanter med en gul ton. Detta satte sig i branschen och från sekelskiftet 1900 så har termen Cape använts för att beskriva diamanter med en gul ton inom DeBeers. Termen Cape kommer alltså från en geografisk plats men har kommit att associeras med gulaktiga diamanter, alltså diamanter med lägre värde än de helt färglösa, och det var så begreppet användes inom DeBeers.

1911 har termen spridit sig utanför DeBeers organisation och beskrivs i litteratur som en svag till tydlig gul ton. Det är när Godehard Lenze 1930 publicerar  “Diamonds and Diamond Grading,” som branschen enas om ett enhetligt system för färggradering vilket till stor del hämtat sin terminologi från fyndigheter i Sydafrika: Jager, River, top Wesselton, Wesselton, top Crystal, Crystal, top Cape, och Cape. Dessa termer återanvändes av senare formulerade diamantgraderingssystem, till exempel av Herbert Tillander när han formulerar Scandinavian Diamond Nomenclature, Scan DN.

Termen Cape får en vetenskaplig koppling till gulaktiga diamanter när Basil Andersson 1943 publicerar en artikel kring absorptionslinjer hos gula diamanter. Basil Andersson var en pionjär inom den gemmologiska disciplinen och han namngav de typiska absorptionslinjerna, bland andra 415,5nm och 478nm, Cape-linjerna vilka ofta kan identifieras med ett vanligt gemmologiskt spektroskop. När Basil Andersson gjorde sina spektroskopiska undersökningar så hade man några år tidigare upptäckt att det gick att dela in diamanter i typer. Skillnaden mellan Typ I och Typ II diamanter gjordes utifrån förmågan att absorbera kortvågigt UV-ljus.

Senare upptäckte man undergrupper till de olika typerna, Typ Ia och Typ Ib har något olika egenskaper och till exempel så beter de sig aningen olika när de belyses med UV-ljus och Typ Ib har heller aldrig några Cape-linjer vilka ganska ofta kan identifieras hos Typ Ia diamanter.
Alla diamanter som har Cape-linjer tillhör Typ I och idag är det en självklarhet att försöka identifiera Cape linjer hos diamanter då det är ett av de enklare sätten att avgöra vilken Typ en diamant tillhör vilket i sin tur ger viktig information om diamanten kan vara naturlig, syntetisk eller utsatt för HPHT behandling. ”Cape” diamanter är även kända för att ofta ha en tydlig blå fluorescens när de belyses medlångvågit UV-ljus vilket tillsammans med identifiering av Cape-linjer gör att man ofta med väldigt stor säkerhet kan identifiera dem som Typ Ia diamanter vilket i sin tur ger viktig information om vilka typer av behandlingar som skulle kunna ha utförts på stenen för att förbättra utseendet.

Idag är det allt fler som överger de äldre termerna för att beskriva färg hos diamanter men fortfarande så stöter man på termer som Cape, Wesselton, Crystal med flera, dock ofta tillsammans med modernare termer i form av bokstäver.
Ur ett större perspektiv kan övergivandet av de äldre termerna ses som en del i frigörandet av diamantbranschen från DeBeers monopolliknande ställning vilken började brytas upp först i slutet av 1900-talet när diamantfyndigheter i Kanada, Australien och Ryssland började säljas genom andra kanaler.

Läs gärna tidigare blogginlägg om Wesselton för historien kring hur en gruvas namn blev associerat med en specifik färggrad för diamanter.

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

c13 strutsägg röntgen stem gem testing techniques syntetisk ädelsten investering topas leuco malakit värmebehandling ädelsten agat briljant belt heliolit alberto scarani värmeledningsförmåga egl south africa seghet peter lyckberg turmalin sic mikimoto kurs diamantgradering zambia crookes etiopisk opal glasfylld safir periklas moissanit monopol glaskomposit turkos månsten pakistan linkedin antwerpen ryssland hyacint edisonpärla tino hammid memorial gemmological scholarship prog järnframställning csatite goshenit gemguide silver gemfields university of manchester karbunkel lab-grown sri lanka ags cape-linjer moldavit färglös granat kuwabara etik old european semi precious täljsten mikko åström beläggning sötvatten kattöga thomas hainschwang paraiba kolombia ree diamantcertifikat praseolit ural henri moissan syntetisk opal glasfylld rubin poudrettit rosa diamant guldfynd zoisit imerial jade milenyum mining ltd plinius d ä elfenben flodpärlmussla jet ädelstenar heliodor c14 mussla färgväxling myanmar scanning transmission electron microscope bibeln kol rökkvarts gamma cinnober gemmolog jaspis ädelsten, mälade ädelstenar, beläggning, belagda platon streeter sverige ametist kina ädelstenshistoria saville-kent kubisk zirkon journal of gemmology stjärneffekt john koivula värmeledning canyon diablo meteorite ftir kimberleyprocessen mässor syntetisk moissanit hrd chelsea filter andesin lapis lazuli piratkopiering deutches diamantengesellschaft pyroxen färg i ädelstenar namdeb hetian jade amfibol diaspor bixbit kasumi gemdialogue tiancheng international färgade diamanter pärla mozambique diamantslipning iolit asea blå laser old mine cut gradering burma opal #bojkottdegrisogono alexandrit solsten tanzanit fältspat certifikat behandling pärlfiske i sverige egl platinum tanzania gemmologi i norden akronym blodsten gamla testamentet jadeit diamanthandel fancy diamant world gem foundation beryll hpht diamanttyper granat värmebehandling kvarts syntetisk glasfyllning färg egl scandinavian gem academy månadssten safir pärlor rubin syntetisk diamant diamanter diamant gemmologi ädelsten diamantgradering scandinavian gem symposium syntetiska diamanter värdering gia debeers pärlodling jade utbildning uv ljus smaragd cibjo akvamarin scan dn sötvattenpärla nefrit rapaport uv-ljus korund behandlingar fossil blodsdiamanter terminologi uv transparens brasilien järn peridot rymden conny forsberg fluorescens kobolt dagens industri magnetism citrin sothebys meteorit jan asplund bärnsten sunstar kyanit gem-a färggradering diamantpriser sveriges gemmologiska riksförening gary roskin jokkmokk konferens guldberyll ammolit golconda neodymium mingpärla zirkon diamant, diamanter arkiv beläggning av ädelsten albit marknadsföring glasfylld diamant gilson polykristallin agta prasiolit gemology ree magnet titanic kurs ädelstensgradering linnaeus christopher smith kaufmann de suisse peters brangulis hållbarhet halvädelsten tolkowsky dca blå diamant ortoklas galatea rapnet cape idc auktion vile ljus cvd diamant c11 adamas raman prislistor färgstensgradering old european cut pezzotait zultanite gruvbrytning gemewizard duvblod baltikum egl asia sperrgebiet bestrålning insolvente boedels namibia thomas sabo kromrik safir d-screen etiopien glas kimberleycertifikat hårdhet kiselkarbid cvd calsilica carl von linné egl israel fenakit linné mise diamanthistoria saltvatten diamond council of america manmade diamant oligoklas vitron kalcedon borax giftiga stenar scheelit gemmology today c12 borneo vis-nir ostron eclogit morganit blue john halvädel kurser bärnstensregalen silikat zultanite gems llc blue books tyskland pandora luminescens pantbank hot mot ädelstensbranschen nepal journalistik alrosa blyglas uv-vis craig lynch kristall geoffrey dominy minas gerais agl wesselton friedrich hedenberg schiller ädelsten, ädelstenar pärlmusslor nishikawa tennant laurent cartier diamondcheck angola iso antikmässan tomarkin tektit spektroskop hpht diamant isotoper kanada svart diamant gemworld