Gemmologi.se - Allt du inte visste om ädelstenar!

 

Cape? Vad är det för konstig färg???

1 november 2017 « Tillbaka

Vad betyder egentligen de gamla termerna Cape / Top Cape för att beskriva färg hos diamanter?

Det engelska namnet för Kap provinsen i Sydafrika är Cape och under slutet av 1800-talet så tillhörde Kap provinsen Storbritanninen. Stenar därifrån kom helt enkelt att refereras till som Cape diamanter. En stor andel av diamanterna hade en gul ton, något som är vanligt från alla fyndigheter men eftersom ingen tidigare hade hittat diamanter i sin moderbergart och dessutom i så stor mängd som i Kap provinsen så associerades ganska snart namnet Cape till diamanter med en gul ton. Detta satte sig i branschen och från sekelskiftet 1900 så har termen Cape använts för att beskriva diamanter med en gul ton inom DeBeers. Termen Cape kommer alltså från en geografisk plats men har kommit att associeras med gulaktiga diamanter, alltså diamanter med lägre värde än de helt färglösa, och det var så begreppet användes inom DeBeers.

1911 har termen spridit sig utanför DeBeers organisation och beskrivs i litteratur som en svag till tydlig gul ton. Det är när Godehard Lenze 1930 publicerar  “Diamonds and Diamond Grading,” som branschen enas om ett enhetligt system för färggradering vilket till stor del hämtat sin terminologi från fyndigheter i Sydafrika: Jager, River, top Wesselton, Wesselton, top Crystal, Crystal, top Cape, och Cape. Dessa termer återanvändes av senare formulerade diamantgraderingssystem, till exempel av Herbert Tillander när han formulerar Scandinavian Diamond Nomenclature, Scan DN.

Termen Cape får en vetenskaplig koppling till gulaktiga diamanter när Basil Andersson 1943 publicerar en artikel kring absorptionslinjer hos gula diamanter. Basil Andersson var en pionjär inom den gemmologiska disciplinen och han namngav de typiska absorptionslinjerna, bland andra 415,5nm och 478nm, Cape-linjerna vilka ofta kan identifieras med ett vanligt gemmologiskt spektroskop. När Basil Andersson gjorde sina spektroskopiska undersökningar så hade man några år tidigare upptäckt att det gick att dela in diamanter i typer. Skillnaden mellan Typ I och Typ II diamanter gjordes utifrån förmågan att absorbera kortvågigt UV-ljus.

Senare upptäckte man undergrupper till de olika typerna, Typ Ia och Typ Ib har något olika egenskaper och till exempel så beter de sig aningen olika när de belyses med UV-ljus och Typ Ib har heller aldrig några Cape-linjer vilka ganska ofta kan identifieras hos Typ Ia diamanter.
Alla diamanter som har Cape-linjer tillhör Typ I och idag är det en självklarhet att försöka identifiera Cape linjer hos diamanter då det är ett av de enklare sätten att avgöra vilken Typ en diamant tillhör vilket i sin tur ger viktig information om diamanten kan vara naturlig, syntetisk eller utsatt för HPHT behandling. ”Cape” diamanter är även kända för att ofta ha en tydlig blå fluorescens när de belyses medlångvågit UV-ljus vilket tillsammans med identifiering av Cape-linjer gör att man ofta med väldigt stor säkerhet kan identifiera dem som Typ Ia diamanter vilket i sin tur ger viktig information om vilka typer av behandlingar som skulle kunna ha utförts på stenen för att förbättra utseendet.

Idag är det allt fler som överger de äldre termerna för att beskriva färg hos diamanter men fortfarande så stöter man på termer som Cape, Wesselton, Crystal med flera, dock ofta tillsammans med modernare termer i form av bokstäver.
Ur ett större perspektiv kan övergivandet av de äldre termerna ses som en del i frigörandet av diamantbranschen från DeBeers monopolliknande ställning vilken började brytas upp först i slutet av 1900-talet när diamantfyndigheter i Kanada, Australien och Ryssland började säljas genom andra kanaler.

Läs gärna tidigare blogginlägg om Wesselton för historien kring hur en gruvas namn blev associerat med en specifik färggrad för diamanter.

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

c13 strutsägg röntgen stem gem testing techniques spektroskop tektit tomarkin antikmässan iso angola diamondcheck laurent cartier tennant nishikawa pärlmusslor ädelsten, ädelstenar schiller friedrich hedenberg wesselton agl minas gerais geoffrey dominy kristall craig lynch uv-vis blyglas alrosa journalistik nepal hot mot ädelstensbranschen pantbank luminescens pandora tyskland blue books zultanite gems llc silikat bärnstensregalen kurser halvädel blue john morganit eclogit silver gemfields university of manchester karbunkel scheelit giftiga stenar borax kalcedon vitron oligoklas manmade diamant diamond council of america saltvatten diamanthistoria mise linné fenakit egl israel carl von linné calsilica cvd kiselkarbid hårdhet kimberleycertifikat glas etiopien d-screen kromrik safir thomas sabo namibia insolvente boedels bestrålning sperrgebiet egl asia baltikum duvblod elfenben gruvbrytning zultanite pezzotait old european cut färgstensgradering färgväxling myanmar scanning transmission electron microscope bibeln ljus vile auktion idc cape rapnet galatea ortoklas blå diamant dca tolkowsky halvädelsten hållbarhet peters brangulis kubisk zirkon journal of gemmology stjärneffekt john koivula värmeledning canyon diablo meteorite ftir kimberleyprocessen mässor syntetisk moissanit hrd chelsea filter andesin lapis lazuli piratkopiering deutches diamantengesellschaft pyroxen färg i ädelstenar namdeb hetian jade amfibol diaspor bixbit kasumi gemdialogue gary roskin sveriges gemmologiska riksförening mozambique diamantslipning iolit asea blå laser bärnsten jan asplund meteorit sothebys citrin magnetism dagens industri kobolt fluorescens conny forsberg rymden peridot egl platinum tanzania gemmologi i norden akronym blodsten gamla testamentet jadeit uv-ljus rapaport nefrit hpht diamanttyper granat värmebehandling kvarts syntetisk glasfyllning färg egl scandinavian gem academy månadssten safir pärlor rubin syntetisk diamant diamanter diamant gemmologi ädelsten diamantgradering scandinavian gem symposium syntetiska diamanter värdering gia debeers pärlodling jade utbildning uv ljus smaragd cibjo akvamarin scan dn beryll world gem foundation fancy diamant diamanthandel behandlingar fossil blodsdiamanter terminologi uv transparens brasilien järn behandling certifikat fältspat tanzanit solsten alexandrit #bojkottdegrisogono opal burma gradering old mine cut korund sunstar kyanit gem-a färggradering diamantpriser färgade diamanter tiancheng international konferens guldberyll ammolit golconda neodymium mingpärla zirkon diamant, diamanter arkiv beläggning av ädelsten albit marknadsföring glasfylld diamant gilson polykristallin agta prasiolit gemology ree magnet titanic kurs ädelstensgradering linnaeus christopher smith kaufmann de suisse pärlfiske i sverige saville-kent ädelstenshistoria kina ametist sverige streeter platon ädelsten, mälade ädelstenar, beläggning, belagda jaspis gemmolog cinnober gamma rökkvarts cvd diamant c11 adamas raman prislistor c14 heliodor ädelstenar jet gemewizard sötvattenpärla plinius d ä milenyum mining ltd imerial jade zoisit guldfynd rosa diamant poudrettit glasfylld rubin syntetisk opal henri moissan ural praseolit diamantcertifikat ree kolombia paraiba thomas hainschwang kattöga sötvatten beläggning mikko åström täljsten semi precious old european etik kuwabara färglös granat moldavit cape-linjer ags sri lanka gemmology today c12 borneo vis-nir gemguide goshenit csatite järnframställning tino hammid memorial gemmological scholarship prog edisonpärla hyacint ryssland antwerpen linkedin pakistan månsten turkos glaskomposit monopol moissanit periklas glasfylld safir etiopisk opal crookes zambia kurs diamantgradering mikimoto sic turmalin peter lyckberg seghet egl south africa värmeledningsförmåga alberto scarani heliolit belt briljant agat värmebehandling ädelsten malakit leuco topas investering hpht diamant isotoper kanada svart diamant gemworld