Terminologi kring konstgjorda ädelstenar och diamanter?

Det är stor skillnad i hur människor i allmänhet ser på naturliga respektive konstgjorda material, och då kanske naturliga respektive syntetiska ädelstenar i synnerhet.  Konstgjorda rubiner och safirer har använts i smycken i över hundra år och nästan lika länge har konstgjorda spineller och smaragder producerats för smyckesmarknaden.
Odlade pårlor har även de använts länge och hade det inte varit för att teknik kring pärlodling utvecklats så hade antagligen pärlor varit ett ganska okänt material i och med att mängden naturliga pärlor är så extremt liten idag. Odlade pärlor fyller alltså ut efterfrågan på ett material som det inte finns till räcklig mängd av naturligt. Detstamma gäller rubin och smaragd, den naturliga produktionen kan inte täcka efterfrågan och de naturliga stenarna blir ofta alltför dyrbara för gemene man.
Syntetiska diamanter av ädelstenslikande kvaliteter har sålts sedan mitten av 1980-talet, närmare bestäämt 1986 då Sumitomo började sälja syntetiska gula diamanter för smyckesmarknaden.
Hur bör dessa diamanter beskrivas i handeln? Producenter och distributörer av syntetiska diamanter är noga med att påpeka att deras produkter är konstgjorda och vill inte riskera att bli sammanblandade med naturliga vilket skulle kunna förstöra deras rykte somseriösa handlare. De som säljer nytillverkade syntetiska diamanter är alltså duktiga på att redogöra för var deras diamanter kommer från och att de är syntetiska.
Ordet Syntetisk är dock något de flesta producenter av konstgjorda diamanter vill undvika då det har en negativ klang. "Lab-Grown" är nog den vanligaste benämningen av de som säljer stenarna och det är vanligen ordet lab-grown eller bara bokstäverna LG som brukar graveras in i rondisten med hjälp av laser. Det är även vanligt att det finns ett certifikatnummer av något slag ingraverat vilket kan kontrolleras gentemot den som utfärdat det. Det förekommer redan, särskillt i USA, att t ex ringar som innehåller syntetiska diamanter stämplas med bokstäverna "LG" eller liknande för att de som tar emot rtingen för reparationsarbeten eller vidareförsäljning på andrahandsmarknaden ska veta att stenen i smycket är en syntetisk och inte naturlig produkt. Detta med stämplande av smycken torde vara lätt för guldsmeder att annama även i Sverige, det finns redan en vana att använda "KS" stämpeln, alltså en stämpel som talar om att stenen som sitter i smycket kommer från kunden och att guldsmeden själv alltså inte kan garantera något kring den.
För att förenkla och tydliggöra terminologin kring syntetiska diamanter så gav ISO ut en standard år 2015, ISO 18323:2015, vilken reglerar hur syntetiska diamanter får beskrivas. ISO nämner tre benämningar; Laboratory-created, Laboratory-Grown eller Synthetic. Benämningarna är alltså på engelska men kan på svenska översättas till "laboratorietillverkad" eller "Syntetisk". Tillverkarna av syntetiska diamanter hade gärna sett att de skulle fått använda ordet "cultured" eller "cultivated" för sina diamanter men har till största delen accepterat ISOn vilken är identisk med formuleringar från CIBJO, den världsomspännande organisation som arbetar med standarder inom ädelsten och juvelerarbranschen samt även amerikanska FTC med flera nationella och internationella organisationer. Rimligen bör den föreslagna terminologin gälla även i Sverige och det vore av godo om de branschorganisationer som finns kunde samsas och gemensamt skapa ett dokument med givna termer och metodik för att tillkänna ge för slutkunder om ett smycke innehåller syntetiska diamanter.

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln