Varför behandlas ädelstenar?

Efterbehandlingar av naturliga material är idag mycket vanligt och en etablerad del inom ädelstens och smyckebranschen. Det är till och med så att vissa material som t ex rubin och safir inte hade varit tillgängliga för gemene man om vissa lägre kvaliteter inte efterbehandlades för att bli mer attraktiva och på så vis täcka marknadens behov av dessa populära ädelstenar. Så länge de behandlingar som utförs inte förändrar materialet negativt ur hållbarhets och bearbetningssynpunkt så accepteras dessa av branschen och ofta utan att priset på stenarna förändras nämnvärt. Även behandlingar som påverkar hållbarheten negativt kan vara av godo ur marknadsföringssynpunkt i och med att materialet kommer ut på en större del av marknaden och på så vis blir mer känt av allmänheten. Ett exempel på detta är blå topas vilket förekommer naturligt i t ex Ukraina och Namibia men ändå är ytterst ovanligt. Tack vare behandling med hjälp av värme och bestrålning är blå topas ändå ett av våra vanligaste och mest populära ädelstensmaterial.

Ädelstensmarknaden växer internationellt och behovet av ädelsten kan inte längre tillgodoses enbart av vad gruvorna producerar.

En stark trend är att slutkunder vill ha sina ädelstenar certifierade vad gäller ursprung. Då garantier kan lämnas för var en ädelsten kommer ifrån säljs dessa stenar ofta för högre priser, även om de är behandlade. Detta gör att det är viktigt att känna till vilka behandlingar som kan utföras på vilka material, dels för identifiering av dessa behandlingar men också för att kunna skapa en säljbar produkt av lokala material.

Gemmologens uppgift är att identifiera om en sten utsatts för någon behanlding, värderaren avgör i sin tur om behandlingen påverkar stenens värde.

Etiketter: behandlingar

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv